Sektion Sol

Silly season 09

2009-02-23T15:10:00.008+01:00

Efter en vinter som innehållit ganska lite spänning vad gäller nyförvärv, men desto mer turbulens internt, börjar det äntligen hända litegrann i DIF:s silly season, och det finns en hel del saker att titta närmare på...

UT:
* Quirino - omdiskuterad och bespottad. Kom för dyra pengar och har haft skyhöga prestationskrav på sig från dag 1. Sannolikt också en riktigt bra lön. Nu fick vi ändå in lite pengar för honom, och skalade bort en surgubbe på bänken.

* Enrico - en mittfältare som visserligen levererade sett till statistiken, men som ofta fattade konstiga beslut på mittfältet och som kändes på tok för ojämn. Bidrog aldrig med någon egentlig spets, och då är det bättre att satsa lokalt på något inhemskt namn med motsvarande kvaliteter. Sannolikt också en ganska bra lön här.

* Davids - en tråkig förlust enligt mig. MEN... en kille som har känts missnöjd en längre tid, och det är aldrig bra för stämningen med surgubbar i laget. Var tokordinarie på högerbacken och gjorde det bra, men vill man absolut lämna så är det nog bäst på lång sikt. Men undrar om en flytt tillbaka till Sydafrika var vad han hade tänkt sig. Tror han får svårt att uppfylla sin dröm och spela i hemma-VM 2010.

* Aki - en publikfavorit hos många, mycket tack vare sin insats mot B*jen i ett derby där han stämplade Eguren m.f. så det stod härliga till. I den matchen tycker jag - för att vara objektiv - att han borde ha fått två gula, och utöver adrenalin och pekande gester till de andra spelarna tycker jag inte alls att han har bidragit i den utsträckning man kan kräva. En tung lönepost och en ständigt rehabande sisu-gubbe utan bollkänsla som säkert är en trevlig prick på många sätt, men som jag gärna lever utan.

* Jones - en spelare som många älskar för hans ständiga målproduktion och som jobbar på i alla lägen, men som åtminstone jag tröttnat betänkligt på efter hans irrationella beslut och ständiga skottförsök i omöjliga lägen. Visst, ibland har han saknat alternativ, och då är det väl rätt att gå på avslut, men det är långt ifrån hela sanningen. Jag ser hellre en mer rationell spelare här, som är lättare för de andra att spela med. Personligen tror jag att den här förlusten potentiellt sett kan gynna samspelet i anfallet och även här har vi en icke obetydlig lönepost som försvinner.

* Siggi och Paul - jag försvarade länge Siggi för att han var en skön personlighet som gillade jävlar anamma och fick laget att kriga sig tillbaka från underlägen på ett härligt sätt. Tyvärr levererade man aldrig den typ av fotboll som DIF vill stå för, och att dunka långt är inte något som retar ögat på ett bra sätt direkt... Glappkäften Pålle är det knappast någon som saknar, och nu har vi förhoppningsvis fått in lite mer gediget fotbollskunnande istället.

* Batan - ser ut att lämna. Hamnar i frysbox efter frysbox, och även om vi ibland inte förstår varför så måste det finnas förklaringar. Surande killar gör dock ingen glad. Kanske lika bra att han får lämna?

IN:
* Youssef - en trixande ytterspringare med bra teknik och dålig avslutsförmåga. Dock talangfull och U21-meriterad. Spelar förmodligen i hemmamästerskapet nästa sommar.

* Petter Gustaffson - äntligen lite avlastning och alternativ på vänsterbacken. Sannolikt billig i drift, men inhemsk och verkar ha rätt inställning.

* Milic - blir kanske klar idag, 23 feb? Svårt att säga mycket om, men tränarna var imponerade av såväl hans fysik som hans teknik. Och en grym vänsterfot. Det har vi inte haft sedan Kims dagar - Daja får ursäkta...

* Lucic och Jeglertz - damfotboll är inte så kul nej. Men vadå? Killen har ändå spelat i allsvenskan så visst mått av riktigt fotbollskunnande finns nog. Och Zoran vet vi är bra på talangutvecklingen. Om vi bara kan få en fin balans mellan dessa herrar vad gäller arbetsfördelningen tror jag det här kan bli bra.

Allmänt intryck:
Mycket är positivt! Nya tränare, och nya - eller ska vi säga gamla - idéer. Att gå tillbaka till 4-3-3 ligger inte alls rätt i tiden om man tittar ute i Europa, men det är ett spelsystem som för tankarna tillbaka till forna glansdagar då DIF var i en klass för sig i allsvenskan, och med rätt spelare ska det inte vara några problem att få detta offensiva system att fungera i allsvenskan. Risken är att man hamnar för långt ned och får ett 4-5-1-spel istället där man matchar yttrar som är svaga defensivt, och det är sällan speciellt bra. Men vi får se vartåt det barkar när premiären närmar sig!

Sett till truppen som helhet är det en hel del dököktt som skalats bort, särskilt sett till Aki och brasseduon Quirino/Enrico. Jones och Davids var ofta bra i DIF-tröjan, men ibland är det bra med lite blodombyte och nu får andra namn chans att gå framåt och övertyga. Våra klara nyförvärv är i nuläget Youssef och Gustafsson, och istället för brassar som underpresterar värvar vi här lokalt, inhemskt, och sannolikt även billigt. Här snackar vi spelare som kan gå in ganska avslappnat i laget, utan någon större prestationsångest, och de ska så klart slåss om en plats i elvan bägge två. Man kan jämföra med ESK-förvärven Rajalakso och Andersson, som även de kunde smyga in i truppen relativt obemärkta för att sedan överraska positivt utan att tyngas ned av någon mördande press.

Det som saknas i nuläget är väl kanske det där kvalificerade nyförvärvet som gör DIF till en mer allvarlig kandidat i toppstriden och som signallerar att man - efter ett par säsonger på dekis - är att räkna med på allvar igen. Nu ser Milic ut att vara så gott som klar, och han kan nog bidra med lite osvensk flärd och teknik, men det är samtidigt en ung kille som kommer att få göra ett häftigt miljöombyte om/när han flyttar till Stockholm. Vore det inte rätt skönt med ett etablerat nyförvärv som har rutin från såväl allsvenskt som utländskt spel? Som vet vad som krävs? Personligen skulle jag gärna se en central mittfältare med offensiva egenskaper. Vi har redan tappat Enrico och Aki, och Komac sitter på ett utgående kontrakt. Vågar han hoppas på Adde Johansson? Tveksamt. Men ett nyförvärv i den riktningen, ja - det vore optimalt för DIF i nuläget. Men än är transferfönstret inte stängt, och jag skulle bli förvånad om Milic blir det sista nyförvärvet i vår. Den som lever får se!

Nya Stadion?

2008-11-12T17:38:00.010+01:00

Camp Nou - eller Nou Camp, ja - det beror på om man föredrar spanska eller katalanska, men en sak är säker: det är en smått legendarisk arena, som andas karaktär och historia. Kan Djurgården också skaffa sig en egen "Nya Stadion"? Sektion Sol kickar igång igen efter en tids miserabla sportsliga resultat och försöker hitta en ljusglimt i en annars tämligen trist period för blårandiga hjärtan...

Följetången kring DIF:s efterlängtade arena har varit lång och stundtals direkt plågsam. Samtidigt som AIK begåvats med en överdimensionerad "ny nationalarena" och Hammarby lyckats landa ett eget arenaprojekt mitt i Bajen-land så har Bosse Lundqvist med flera fört en enträgen kamp mot diverse kommunalpolitiker som ofta vädrat åsikter om att Stockholmsklubbarna minsann borde kunna dela arena, m.m. (för övrigt en inte alltför kontroversiell åsikt om man drar paralleller till en del större ligor). Ambitionen har länge varit att, delvis med hjälp av kommunala pengar, delvis med hjälp av privata finansiärer, bygga en ny arena någonstans i närheten av Lidingövägen. Ursprungligen var Östermalms IP ett hett alternativ, men detta avfärdades, och därefter har namn som t ex Värtahamnen, Kristineberg och Loudden diskuterats och mer eller mindre också avfärdats, av en rad varierande anledningar.

Idag har dock arenasåpan tagit en oväntad vändning då Bosse Lundqvist i en intervju på dif.se går ut med intressant information som pekar på att ett beslut om ombyggnad av Stadion - som ursprungligen låg bra till, men som mer eller mindre avfärdats, mest pga Röda Borgens välkända K-märkningar - kan vara mycket nära. Lundqvist konstaterar bl a indirekt att Stockholms stad nu tycks beredd att backa i frågan om K-märkningen, och att det främst är själva tegelbyggnaden samt "hästskoformen" som anses som skyddsvärda. Detta bör i sin tur innebära att några av de mest bespottade aspekterna av arenan - löparbanorna liksom de klassiska, men ack så omoderna träbänkarna - kan bli ett minne blott.

- Jag känner mig nu mycket övertygad om att vi kommer att finna en lösning som innebär att vi blir den enda förening i Stockholm som kommer att disponera, planera och utveckla vår egen arena. Beträffande K-märkningen så har vi restriktionerna att "hästskon" och den yttre strukturen skall finnas kvar, men att det i övrigt inte finns några hinder för att utforma Stadion till en arena som i framtiden godkänns för spel både i de nationella serierna och i Europasammanhang. Givetvis skall förändringar göras så att man tar hänsyn till Stadions struktur och tradition, säger Lundqvist själv till dif.se.

Så hur skulle man kunna bygga om arenan, frågar sig säkert några? Går det att omvandla ett såpass gammalt bygge som Stadion, anno 1912, till en modern fotbollsarena? Det är väl klart! Steg 1 skulle vara att sänka innerplan, uppskattningsvis 10-15 meter, för att på så vis kunna låta de befintliga läktarna fortsätta nedåt, och på så vis radera ut löparbanorna. Steg 2 blir att ersätta träbänkarna - som inte möter UEFA-standard, med flyttbara plaststolar som kan anpassas efter behov (i UEFA-cupen är det t ex inte tillåtet med uttalade ståplatser). Dessa två grundläggande förändringar skulle medföra en drastiskt ökad publikkapacitet, men också med största sannolikhet en klart större andel attraktiva sittplatser med bra sikt - något som Stadion idag inte direkt är översådd med.

Bland en rad "mindre" förändringar ingår givetvis planvärme (som redan är en dispensfråga i Allsvenskan), bättre faciliteter av olika slag (inte minst toaletter), en vallgrav runt planen för att höja säkerheten samt fler företagsloger (som trots allt är en väsentlig intäktskälla), lämpligen placerade kring den nuvarande fondläktaren, fast närmare gräsplanen än i nuläget. Något som tycks ligga många moderna fotbollsälskare varmt om hjärtat är ett skjutbart tak, men det måste man nog vara beredd att släppa, då det är ofrånkomligt att det skulle störa det utvändiga estetiska intrycket av Olympiastadion i dess ursprungliga konstruktion, men det känns som ett lågt pris att betala för en på många sätt helt ny arena.

Med läktare som kryper närmare planen kommer även supportrarna på respektive sida närmare varandra, och det blir lättare att uppnå en dynamisk ljudkuliss som inramar matcherna. Säkerheten skulle med all sannolik kunna höjas, vilket skulle möjliggöra Europa-spel liksom derby-matcher som för första gången på länge skulle kunna spelas på hemmaplan, "på riktigt". Vidare skulle flera av förändringar bidra till ökade intäkter för klubben, och även om ägandeförhållandet till arenan ännu är höljt i dunkel, och kan tänkas kvarligga i stadens händer, är det svårt att komma ifrån att det faktum att ett självständigt förfogande och adminstration betyder mycket ur ett ekonomiskt perspektiv. Så fram för nya Stadion, och tack för allt arbete Bosse L & Co!

Matchbetyg, TFF-DIF

2008-07-07T14:50:00.006+02:00

En inte alltför underhållande tillställning som dock kändes intressant av flera anledningar, men som förvandlades till ett sällsynt antiklimax pga en felaktig avblåsning. Här är betygen...

Pa Dembo Touray 4/5
Höll DIF kvar i matchen under en svag första halvlek och utstrålade stabilitet. Kan inte direkt lastas för kvitteringen, även om bollen kommer i "hans" hörn.

Jan Tauer 3.5/5
En av de bättre DIF-spelarna idag och visade ofta lite jävlar anamma ute på sin vänsterkant, där TFF gick framåt i stor utsträckning under den första halvleken. Olycklig vid kvitteringsmålet, då domaren föll för en filmning trots att Tauer inte rörde motståndarspelaren.

Toni Kuivasto 2/5
Varnad och även bandagerad efter en rätt ful armbåge signerad Haynes. Tyvärr också seg i sidled och uppträder osäkert vid flera tillfällen - bl a svag för att panikrensa i tid och otid. Känns inte stabil i nuläget.

Markus Johannesson 2.5/5
Lite bättre idag än mot Ellos hemma, men ändå inte toppklass. Hade vissa problem med den tunge och hårt arbetande Jensen i första halvlek, men stabiliserades. Fortfarande inte bra i uppspelsfasen.

Patrik Haginge 2.5/5
Kom med bra framåt i en del situationer, men lämnade också mycket att önska i passningsspelet. Stängde dock mer eller mindre igen sin kant defensivt. Tyvärr skadad och utbytt efter ett vansinnigt överfall i andra halvlek som inte beivrades av domaren på något sätt.

Prince Ikpe Ekong 3/5
Led lite av bristen av ordnat spel under stora delar av matchen, men visar ändå att han hör hemma på DIF:s mittfält och sliter på bra. Lär bli bättre och bättre.

Mattias Jonson 3/5
Gör mål, vilket så klart betyder mycket. Jobbade annars föredömligt i defensiven, särskilt i andra halvlek. Ersattes tyvärr av Batan, vilket försvagade defensiven en hel del.

Lance Davids 1.5/5
Ingen speciellt bra insats. Lance var inte bra mot Ellos heller, men då trodde åtminstone undertecknad att det berodde på den centrala positionen. Nu fick sydafrikanen spela högerytter som han vill, men det hjälpte inte direkt. Frågetecken för formen?

Andrej Komac 2/5
Godkänd, men långt ifrån vad man vill se från slovenen. Slog en, två riktigt farliga indianpassningar på mittfältet, något som inte kan accepteras från en defensiv mittfältare i startelvan.

Mikael Dahlberg 2.5/5
Såg bättre ut än mot Elfsborg och vann mycket i luften med sitt fina huvudspel. Tyvärr hamnade många av hans skarvar i en död yte pga bristande samarbete med anfallskollegan Oremo. Förhoppningsvis kommer detta förbättras snabbt.

Johan Oremo 2.5/5
Som tidigare nämnt inte särskilt bra i sitt samarbete med Dahlberg, men visade vilja och arbetskapacitet genom ständiga offensiva rusher för att sätta press på motståndaren. Kunde ha gjort 2-0 i andra halvlek då Dahlberg serverade honom med en fin nickskarv från straffområdesgränsen, men Oremo var tyvärr steget för långt bak för att komma åt bollen.

INHOPP:
Stefan Batan 1.5/5
Kom in för att vara en injektion på kanten, men fick inte mycket uträttat. Är självförtroendet naggat i kanten efter alla petningar, eller saknar han bara rätt inställning? Kunnandet med boll har det aldrig sett ut att vara något fel på.

Jones Kusi Asare 1.5/5
Fick komma in på en kant, och det kan inte komma som någon större skräll för någon att denna position inte passar "Doktorn" speciellt bra. Svag defensivt och genererade inget speciellt framåt, förutom ett par blockerade skottförsök...

Peter Magnusson:
Spelade endast sex minuter. Osynlig.

DAGENS PLUS:
Kul att se Oremo. Annars inte så mycket...

DAGENS MINUS:
Domarinsatsen. Först mosas Haginge av ett överfall som närmast kan beskrivas som en grövre version av den tackling som Rajalakso visades ut för före EM-uppehållet (helt utan åtgärd från domaren), och med endast en minut kvar att spela faller domaren för en osportslig och svag filmning på straffområdesgränsen - något som TFF inte är sena att förvalta på ett bra sätt. Tillbaka till superettan, eller helst längre ned ändå...

Matchbetyg, DIF-ELF

2008-07-02T22:28:00.005+02:00

Pa Dembo Touray 3/5
Chanslös på målen. Stötte i andra halvlek ett skott rätt ut i boxen, men räddades av försvarare. Annars inte mycket att säga.

Per Johansson 2/5
Klart inblandad i 1-0, men samtidigt en hel del vilja idag, och han visar att han vill gå framåt i banan, vilket uppskattas. Inga större misstag förutom vid första målet: hans bästa match hittills, dock inte speciellt inblandad i spelet med boll.

Toni Kuivasto 1/5
Borde kunna ta ned Taco-Anders i en höjdduell och åtminstone fixa "oavgjort". Istället blir det 0-1 i baken efter en minuts spel. I övrigt omständlig och spretig, och briljerade inte ens när det gällde fysik och huvudspel - det som alltid varit hans styrka tidigare. Dags att bytas ut permanent.

Markus Johannesson 1/5
Verkar fortfarande inte ha hittat tillbaka efter den missade försäsongen. Klumpigt ingripande leder till en solklar straff - i övrigt lätt vimsig och direkt svag i uppspelen, som sällan fick rätt adress.

Patrik Haginge 2/5
Helt ok debut, men får gärna visa lite mer offensiva egenskaper. Slog bort en del bollar i onödan.

Prince Ikpe Ekong 4/5
Bäst i DIF idag. Det märks att killen har fin teknik, och samtidigt har han en bra och användbar fysik som central mittfältare. Vill dessutom ha boll (till skillnad från t ex Aki), och den typen av defensiva mittfältare är alltid bra att ha.

Stefan Batan 3.5/5
Också bra. Gjorde helt klart en av sina bättre insatser i DIF-stället och lyckades upprepade gånger ta sig runt och hota med inlägg som tyvärr höll blandad kvalitet.

Lance Davids 2/5
Inte den Lance vi är vana att se, och det berodde sannolikt mycket på den centrala positionen, där det tycks uppenbart att han inte passar. Såg genast lite bättre ut på slutet då han fick kliva ut på högerkanten. Låt honom stanna där.

Micke Dahlberg 1/5
Nej, idag stämde det inte alls. Såg tung och trög ut, och inte alls som i våras då han var vår bäste spelare.

Jones Kusi Asare 2/5
Hotade med ett giftigt skott i inledningen av andra halvlek, men trävirket räddade Wiland. Tyvärr ser vi alldeles för sällan att Jones faktiskt får igenom sina vristträffar, och han verkar ha tappat målkänslan som brukade vara hans signum. Löper en hel del, men får inte mycket uträttat - samtidigt få bollar att jobba på...

Mattias Jonson 3/5
Direkt dålig i matchinledningen, men spelade upp sig som så många gånger förut. Brunkade på bra i andra halvlek och hotade Wiland med ett hårt skott i boxen efter en kylig touch som ställde Ellos-backen helt. På väg mot storformen snart?

INHOPP:
Enrico 1/5
Inte många rätt, och den här spelaren måste bort. Inställningen verkar helt saknas, och fysiken är under all kritik. Inte ens vänsterfoten bjuder på någon större teknisk briljans, även om ett svepande inlägg mot Dahlberg var nära att resultera i mål under slutminuterna.

Quirino 1/5
Spelade kort tid och märktes i princip inte alls. Samarbetet med Dahlberg vad gäller nickskarv/löpa i djupet känns långt ifrån bra...

DAGENS PLUS:
Nyförvärven. Ekong ser direkt bra ut och Haginge kan nog växa in snabbt i rollen som högerback.

DAGENS MINUS:
Mittbacksspelet. De flesta lagen i superettan håller en klart högre klass än såhär.

Två klara, hur många kvar?

2008-06-26T10:41:00.004+02:00

Patrik Haginge blev DIF:s första, men förhoppningsvis inte sista, nyförvärv under sommaren 2008. Örebroaren har gjort en fin säsong såhär långt och uppvaktades även av KFF samt danska intressenter, men valde alltså blårandigt. Nu uppger även vissa källor att GAIS:s defensive mittfältare Prince Ikpe Ekong är på väg att bli en järnkamin - en övergång som ska kosta ca 2 miljoner kronor. Samtidigt har, en smula överraskande, Sölvi Ottesen försvunnit för spel i danska ligan och både Quirino och Jones uppges vara på väg bort. Vi tar en snabbtitt på de olika övergångarna, och vad de potentiellt sett innebär för spelartruppen.

Värvningen av Haginge känns stabil. Både Per Johansson och Kebba Ceesay har haft problem i de matcher de har fått chansen den här säsongen, och många hade nog hoppats på en lite högre nivå från de bägge lovande ungtupparna. Samtidigt har Tauer överraskat positivt och Davids varit stabil på högerkanten - även om dessa bägge herrar har en viss förkärlek för varningar. Bägge dessa herrar har också omgärdats av transferrykten, och även om de i Tauers fall känns rätt långsökta så vore det allt annat än en skräll om Davids - som ju som bekant sitter på ett utgående kontrakt - lämnade i sommar. Dessutom ser DIF-ledningen fortfarande Davids främst som en mittfältare, och även om han gjort en solid insats som försvarare har det känts som en nödlösning. Köpet av en ny ytterback är därför mycket logiskt. Från DIF-håll har det dock understrukits att Haginge inte är en ersättare för Davids och att man, för det fall att sydafrikanen försvinner, sannolikt kommer att söka ytterligare en kantspringare. Värt att notera är att Haginge även spelat en hel del mittback tidigare i karriären, vilket kan vara användbart efter Sölvis flytt då varken Johanesson eller Kuivasto är direkt purunga.

Ekong-affären har ännu inte bekräftats från DIF-håll, men om den går igenom måste även denna ses som ett logiskt steg. Aki Riihilathi har visat sig vara en pådrivare av rang sedan han kom till klubben, men har också visat upp en skadebenägenhet som mer och mer pekar mot fotbollsinvaliditet. När finländaren inte går att lita på och reservlösningen Ottesen går till Danmark är det logiskt att DIF köper en ny mittfältare som klarar av balansrollen fullt ut. Alternativ som Komac, Martin Andersson och Sjölund (som tyvärr är en bit från en comeback) finns fortfarande, men sannolikt så söker ledningen en spelare med såväl mer renodlat defensivt kunnande som en klok och enkel spelstil, och på den fronten lämnar åtminstone Komac och Andersson en del att önska.

Två logiska köp som känns genomtänkta alltså, och Sjölund på väg tillbaka. Det är positivt. Samtidigt verkar vi vara på väg att tappa två anfallare, och den tidigare måltavlan Oremo har skrivit på för MFF. Ännu finns det alltså en del hål att stoppa i under silly season. Behovet av en stark nia som kan producera mål i anfallet fanns redan innan det började ryktas om att såväl Jones som Quirino är på väg bort. Faktum är att ingen av dem levererat hittills i år, och i Jones fall känns det som att man sållar bort en spelare som inte visar spets, samtidigt som man i Quirinos fall försöker få tillbaka lite pengar på en annars misslyckad investering. Förutsatt att dessa två herrar lämnar har vi i princip bara två alternativ i anfallet och det är Dahlberg - som imponerat hittills och som klart utvecklats en del - samt Jonson - som haft det trögt och som drabbats av skada, men är på väg tillbaka. Det är ingen speciellt långsökt gissning att en djupledslöpande forward med känsla för målet står högt upp på önskelistan, men frågan är om vi inte kan behöva två rent av. Visst kan vi slänga upp nödlösningar som Rajalakso eller Sjölund i anfallet, men nödlösningar leder sällan till sportsliga resultat, så det vill man förhoppningsvis undvika.

Någonstans går man som supporter fortfarande och väntar på den där stora bomben som åter ska placera DIF på den svenska fotbollskartan. Det var länge sen man öppnade plånboken och spände musklerna på allvar, och det märks att DIF inte längre är lika populärt att flytta till som spelare. För ett par säsonger sedan var man klubben som alla lovande spelare ville till; nu är det bara att erkänna att man seglats ikapp och förbi av lag som Elfsborg, KFF, MFF, HEIF och - hemskt att erkänna - AIK och t o m Blåvitt. Anledningarna till att landa ett eller två kvalificerade nyförvärv är alltså många, och visst fortsätter man att hoppas. Bröderna Farnerud är fortfarande ryktenas män, och tänk vilka nyförvärv det skulle kunna vara... Haginge och Ekong i all ära, men visst kommer det väl en riktigt tung värvning i sommar också - eller?

Sommarens önskelista

2008-05-23T02:22:00.007+02:00

Samtidigt som diverse landslagssamlingar drar igång, och de olika förbundskaptenerna förbereder sina manskap inför ytterligare en folkfest i fotbollens tecken, gnuggar också diverse sportchefer runt om i Europa händerna och söker febrilt efter underskattade landslagsmän på väg att slå igenom. För DIF:s del handlar det nog om mer modesta värvningsförhoppningar, men även om vi inte får loss nästa generations Cristiano Ronaldo (eller ens hans kusin) kan man väl ändå få hoppas lite? Efter vårens prövningar känns det som att man som djurgårdare gjort sig förtjänt av att få drömma lite, och att hoppas på hjälp från högre makter...

Så vad behövs? Ja, det är tyvärr samma gamla visa. Det saknas en 10:a och en 9:a. Känns det igen? För just en kreativ mittfältare och en stark forward med känsla för målet, ja - det är vad DIF saknat sedan Adde Johansson och Søren Larsen fanns i laget; och Adde var ändå inte helt optimal i rollen. De efterföljande säsongerna har vi fått se allehanda experiment, och just nu heter nummer 10 Enrico och nummer 9 Jones Kusi-Asare. Sug på den. De tröjnummer som i den berömda gamla Ajax-inspirerade manualen är så centrala bärs idag av en ojämn brasse utan såväl omdöme som högerfot, samt en sprattelgubbe som oftare snubblar på sina egna fötter än får iväg ett skott på mål. Det gör ont att konstatera, men i nuläget är vi oerhört lång väg ifrån de lag som fullständigt dominerade svensk fotboll på det tidiga 2000-talet.

Utöver en striker och en fältherre centralt på mittfältet lär det behövas åtminstone en ytterback. Om Davids lämnar är det uppenbart, men även om sydafrikanen blir kvar (vilket känns osannolikt) känns det inte direkt bra att ha Johansson och Ceesay så nära startelvan - åtminstone inte när det vankas mer kvalificerat motstånd. Med tanke på Tauers och Davids förkärlek för kort är det för övrigt inte svårt att få spela en fem-sex matcher på en säsong trots att man bara är tilltänkt som reserv...

Vad som behövs härutöver beror helt på hur mycket ledningen väljer att rensa i de befintliga leden, samt hur utvecklingen fortskrider med skadefenomen som Aki och Jonson, samt hur Sjölunds mystiska magvirus utvecklar sig. Men en striker, en offensiv central mittfältare samt en ytterback, ja - det känns som ett absolut minimum för att truppen ska kännas hyggligt slagkraftig inför hösten. Exakt hur slagkraftig, ja - det beror nog på var Bosse & Co lägger ribban. I nuläget känns det som att klubben skulle må bra av en rejäl åderlåtning...

Räfst och reduktion

2008-05-18T14:40:00.006+02:00

Efter ytterligare ett sportsligt debacle - den här gången en ny cupsorti på Strömvallen i Gefle - kommer EM-uppehållet som någonting synnerligen välkommet. Nu har DIF-ledningen sommaren på sig för att:

A.) reda ut vilken spelidé man egentligen ska ha
B.) reda ut vilken resultatmässig ambition man ska ha
C.) reda ut vilka spelare som bör ingå i en trupp som motsvarar denna ambition
D.) realisera dessa tre faktorer i praktiken

Upp till bevis Super-Bo med flera. Behövs det nytt folk i ledningen? Det visar sig nog när vi summerar hur man har förvaltat sommaren uppe i klocktornet och ute på Kaknäs...

Terror on Elm Street

2008-05-10T19:34:00.004+02:00

Det blev - som väntat - en tråkig tillställning på Fredriksskans, åtminstone sett med DIF-ögon. Som väntat kunde den skadeskjutna elva som Siggi & Pålle skrapade ihop inte rå på ett stabilt spelande hemmalag, och Cesar Santins lekstuga med Kebba Ceesay resulterade i två tidiga mål i baken. Tidigt i andra halvlek kom det definitiva dråpslaget då domare Strömbergsson visade prov på sällsynt dålig fingertoppskänsla då han gav Rajalakso rött kort direkt efter en hård satsning på boll. Gult hade räckt gott och väl, och utvisningen underströk hur ojämn domarnivån i allsvenskan ofta är. Det solklara hands-kortet på Henrik Rydström passerade dock obeivrat, liksom en rad tröjdragningar från hemmalaget. Det finns dock inte mycket att säga om matchen och utgången som sådan och KFF rullade in tre bollar ytterligare mot ett håglöst och decimerat bortalag. Summa summarum: rätt lag vann, och DIF har mycket att ta tag i under sommaren, inte minst på den front som faller på Bosse Anderssons bord, d v s nyförvärv...

Matchbetyg, DIF-LJU

2008-04-29T21:44:00.002+02:00

Måndagens match var en av de sämsta på länge. Här är betygen...

Oscar Wahlström 2/5
Utstrålade stor osäkerhet i flera olika situationer. Var tidigt nära att släppa in en karbonkopia på AIK-målet från derbyt, men räddades av stolpen - något som kom att bli ett genomgående tema för aftonen. Borde ha kunnat stöta bort nicken som går i ribban och sedemera i mål då Ljungskile kvitterar. Ingen målvakt som kan vinna matcher.

Jan Tauer 3.5/5
Ovanligt bra överlag, och spelade generellt sett med stort hjärta. Inblandad i flera farligheter framåt, bl a det viktiga segermålet i matchens slutskede och räddar oss från poängtapp genom en rensning på mållinjen på stopptid.

Toni Kuivasto 2.5/5
Vinner en del närkamper i luften och stöter upp och bryter vid enstaka tillfällen, men gör ändå en ganska svag match. Det är konstant rörigt i mittförsvaret.

Markus Johannesson 2.5/5
Liksom sin mittbackskollega ingen säker insats. Nickar bort en del bollar, men det känns hela tiden farligt när det slås inlägg mot vår box, och uppspelen är som vanligt av blandad kvalitet.

Lance Davids 3.5/5
Som vanligt resolut och hård i närkamperna och en av få som utstrålade lite vilja och engagemang. Klart godkänd.

Martin Andersson 3/5
Ok i en match då många var direkt dåliga. Snabb både i tanken och med fötterna och spelar ofta enkelt. Söker sällan de avgörande passningarna, men lugnar ned och bidrar med stabilitet på mittfältet.

Enrico 1.5/5
Gör en dålig, snudd på patetisk insats. Ser inte motiverad ut och är alltid ett steg efter. Bedrövligt enfotad, vek i närkamperna och tror ständigt att han har någon halvsekund mer på sig än vad som egentligen är fallet. Fixar fram hörnan som leder till kvittering, men borde ha blivit utbytt långt tidigare.

Jones Kusi-Asare 2.5/5
Ingen vidare hit på det offensiva mittfältet trots stundtals stor löpvilja. Strular ofta till det i onödan och lyckas - som vanligt - bara skjuta på motståndarnas försvarare när han får läge.

Sebastian Rajalakso 2/5
Osynlig, precis som i derbyt. Lyckades inte med mycket. Redo för en match på bänken, helt klart.

Quirino 2/5
Fick inte mycket uträttat, även om han såg lättare ut i steget än på länge. Har ett par halvchanser i första halvlek, men kommer sedan bort, blir skadad och utbytt.

Mattias Jonson 3/5
Ser piggare och piggare ut. Gör 1-0 tidigt med en mycket fin nick på inlägg från Jones, och bidrar därefter med rivigt spel på klassiskt Jonson-manér där han vinner många närkamper som egentligen inte borde gå att vinna. Tyvärr skadad i andra halvlek, och sannolikt borta en längre tid.

INHOPP:

Micke Dahlberg 3/5
Kommer in och jobbar hård, och tillför tyngd framåt. Hotade motståndarnas backlinje vid ett par tillfällen, men kom aldrig till de där riktigt heta målchanserna. Ändå en tillgång.

Sölvi Ottesen 3.5/5
Starkt inhopp, där Sölvi bidrar med precis det man förväntar sig: fysik i närkamperna på mittfältet, samt huvudspel på fasta situationer. Gör det viktiga 2-1 efter en lite tilltrasslad hörna, ofrivilligt assisterad av Tauer. Vinner även ett par viktiga närkamper.

Stefan Batan 2.5/5
Kommer in och visar vilja och företagsamhet, utan att för den skulle fatta de rätta besluten. Hotar med ett halvfarligt skott från distans, men har svårt att få mycket uträttat i övrigt mot ett försvarande Ljungskile.

DAGENS PLUS:
Det fortsatt stabila vänsterbacksspelet. Tauer tände till i derbyt och verkar vara på uppåtgående. Det kan behövas.

DAGENS MINUS:
Den totala avsaknaden av underhållningsvärde. DIF spelade överlag miserabelt dåligt, och det var inget annat än en ren och skär stöld att man kom undan med tre poäng. Man får vara glad över stolparnas insats idag, men överlag är det här nog en match man helst glömmer.

Matchbetyg, AIK-DIF

2008-04-27T02:34:00.006+02:00

Efter ett tidigt gratismål i baken och en relativt svag första halvlek spelade DIF upp sig och hade i slutet bud på alla tre poängen. Tyvärr ville inte den där andra bollen trilla in, trots goda försök i den andra halvleken...

Oscar Wahlström 3/5
Lite osäker i luftrummet, men hyggligt stabil, utan att sättas på några större prov. Chanslös vid 1-0.

Jan Tauer 3/5
Som vanligt inte särskilt stark defensivt, men visade rätt derbyinställning och lite klassisk italiensk "furbo" då han fixade varning på den sedemera utvisade Pavey.

Toni Kuivasto 3/5
Stabil och kompromisslös i närkamperna. Får en rejäl spark i ansiktet, men reser sig och lämnar aldrig planen, trots en sprucken läpp.

Markus Johannesson 2.5/5
Dålig kommunikation med Lance i samband med 1-0, som skänks bort alldeles för enkelt. Måste börja höja sig nu, och även förbättra adresserna på uppspelen.

Lance Davids 3/5
Inbladad i missförstånd med Johannesson i samband med 1-0. Annars resolut i närkamperna och ofta aktiv på ett positivt sätt på sin kant, även om varningen han ådrog sig kändes lite onödig.

Sebastian Rajalakso 2.5/5
För andra raka matchen är "Raja" tämligen osynlig och får inte mycket uträttat. Är smekmånaden över nu? AIK var i alla fall förvarnade... Avlöstes av Martin Andersson i den 63:e minuten.

Andrej Komac 3.5/5
Sprang som vanligt kopiöst mycket på mittfältet och gjorde det ofta svårt för AIK. Även bra på fasta situationer. Låg farligt nära en utvisning i andra halvlek och ersattes, känsligt nog, av Quirino med en dryg kvart kvar av ordinarie speltid.

Sölvi Ottesen 2.5/5
Sölvi fick återigen chansen på mittfältet och gjorde nog ingen besviken. Han bidrog med höjdspel, resoluta närkamper och en hårdhet som kompletterade de annars lite vekare mittfältarna på ett bra sätt. Svag med boll tyvärr och missade två gyllena nicklägen i första halvlek.

Enrico 2.5/5
Brassen får fortsatt mycket förtroende av Siggi utan att för den skulle egentligen visa att han förtjänar det. Kändes ofta för vek och provocerade stundtals den egna publiken med sin totala avsaknad av högerfot. Kunde ha avgjort med 2-1 i slutskedet av matchen, men Örlunds räddning i Gordon Banks-klass var dessvärre någonting utöver det vanliga.

Micke Dahlberg 3.5/5
Stångades, kämpade samt höll stundtals hela AIK-backlinjen sysselsatt, vilket gav ytor för andra spelare. Fortsatt urstark och i bra form. Nu väntar vi bara på att målskyttet ska lossna också.

Mattias Jonson 3/5
Jonson är en typisk derbyspelare och tände till en hel del, även om toppformen inte riktigt infunnit sig än. Spel stundtals föredömligt och orkade hela 90 minuter. På gång på allvar nu?

INHOPP:

Martin Andersson 2.5/5
Fick inte riktigt till det i sitt inhopp på det sätt som vi sett honom tidigare i år. Gjorde ett par misstag som kändes onödiga. Ändå smidig och behärskad i de flesta situationer, och ett spelare som alltid vill ha bollen. Kan dock bättre.

Jones Kusi Asare 4/5
Kom in istället för Sölvi i den 64:e minuten och hjälpte till att vända matchen med frenetiska löpningar. Var inte tvungen att agera target med Dahlberg kvar på planen, vilket gjorde att "doktorn" fick bättre möjligheter att löpa i djupled. Har chans att kvittera strax före straffsituationen, men skjuter endast centimeter över ribban efter att Quirino vackert bröstat ned bollen vid straffområdesgränsen.

Quirino 4/5
Kom in i 73:e minuten istället för Komac och visade stor vilja och företagsamhet med offensiv löpkraft. Inblandad i ett par farligheter före straffsituationen, och förvaltar chansen från 11 meter på ett kliniskt sätt. Dags att få starta en match igen?

DAGENS PLUS:
En skön publiksiffra som visar att intresset för allsvensk fotboll inte är på nedgång. Storartad uppvisning i sång och het derbystämning.

DAGENS MINUS:
Den otroligt trista historien utanför södra läktaren där framförallt DIF:s egna säkerhetsvakter gick fram som urskiljsningslösa ångvältar. DIF har dock lovat att göra en undersökning av det videomaterial som finns från kvällen och vidta åtgärder snarast möjligt.

Matchbetyg, DIF-GAIS

2008-04-21T22:50:00.005+02:00

Trots upprepade farligheter slutade hemmamötet med 031-gänget med ett snopet 0-0. Matchbetyg följer...

Oscar Wahlström 3/5
Var otäckt felplacerad på en frispark, som lyckligtvis smet utanför högerkrysset. Annars stabil, utan att sättas på större prov.

Jan Tauer 3/5
Gör sin bästa match hittills i år, offensivt. Bjuder dock nära nog på ett friläge för motståndarna i första halvlek, helt skapat på egen hand, samt ordnar nästan en GAIS-straff i andra halvlek. Klarar sig dock och spelar med andra ord ungefär 1-1 med sig själv...

Toni Kuivasto 3.5/5
Stabil i huvudspelet, hård i kroppen. Levde lite farligt då han stängde GAIS:s armenska ytter i boxen tidigt i andra halvlek.

Markus Johannesson 3.5/5
Inga större misstag. Oklart om det berodde på de bristande prövningarna från GAIS, eller på att Mackan är på väg att hitta formen lagom till derbyt.

Lance Davids 4/5
Näst intill felfri. Mycket stark i närkamperna, samt löpvillig och rörlig. Kommer mer sällan med i offensiven, men stänger också i princip helt igen sin kant bakåt.

Sebastian Rajalakso 2.5/5
Har klarat sig i några av de tidigare matcherna eftersom han gjort mål. Nu kom bottennappet. Hotar med ett sylvasst skott mot höger stolprot i första halvlek, men visar prov på ett mycket svagt passningsspel matchen igenom samtidigt som han ger näst intill obefintligt understöd till Tauer bakåt. Missar dessutom två lägen i andra halvlek som inte kan beskrivas som annat än "öppna mål".

Andrej Komac 3/5
Helt ok insats igen, och det känns som att Komac har fått bättre självförtroende. Offensiva tempoväxlingar med defensiva löpningar blandas på ett bra sätt. Minus för två oerhört märkliga chipar i bra avslutslägen.

Sölvi Ottesen 3/5
Oväntat stark i sin defensiva mittfältsroll. Resolut och kompromisslös i närkamperna, och utifrån förutsättningarna godkänd med boll, trots sitt isländska träben. Ersattes av Riihilathi med 20 minuter kvar.

Enrico 3/5
Ser bättre och bättre ut men är fortfarande hopplöst enfotad. Får länge med vänstern i första halvlek och sätter ett avslut i stolpen. Generellt sett inblandad i mycket under första halvlek, men mattades med tiden. Utbytt mot Quirino mot slutet.

Micke Dahlberg 3.5/5
Hela tiden användbar i speluppbyggnaden med sina utmärkta egenskaper som target och bollhållare. Slår inte bort många bollar. Kommer dock ofta lite för långt ned i banan och hamnar därför sällan i avslutslägen själv. När han byttes ur föll DIF:s offensiv.

Mattias Jonson 2.5/5
Jobbar stenhårt och försöker. Tyvärr för långsam i många löpdueller och för svag i avslutslägena. Har flera tillfällen att nicka in ledningsmål för DIF, men lyckas aldrig överlista Jankulovski i GAIS-målet. Måste göra mål.

INHOPP:

Aki Riihilathi 1/5
Kommer in istället för Ottesen, men springer ständigt i passningsskugga och verkar inte vilja ha bollen. De gånger han får den slår han luftpastejer utan adress. Helt överflödig i dagens matchbild, och ett märkligt byte. Slog upp sin skada och missar nu resten av våren. Tålamodet börjar ta slut - dags att bryta kontraktet?

Jones Kusi Asare 2/5
Kom in och var, ersatte Dahlberg och var anonym i ett anfallsspel som inte längre fungerade. Förmådde inte suga ned de luftpastejer som skickades från den allt mer desperata backlinjen.

Quirino 2/5
Fick bara tio minuter då han ersatte Enrico. Fick ingen chans att visa någonting speciellt.

DAGENS PLUS:
Publiken, som trots den blygsamma siffran höll igång riktigt bra med god sång och moral, men som med all rätt var besviken efter 90 minuter.

DAGENS MINUS:
Bytena som förstörde matchbilden helt. Frågetecken för vilka signaler det sänder ut när man skickar in Aki vid ställningen 0-0. Dahlberg hade dessutom behövts i den avslutande forcering som någonstans måste ha varit planerad, men som ändå uteblev.

Matchbetyg, ÖSK-DIF

2008-04-16T21:50:00.005+02:00

Tillställningen på Bern Arena blev inte riktigt den klang och jubel-föreställning som många hoppats på då ÖSK överraskade med en trevlig och passningsskicklig fotboll. Matchbetyg följer...

Oscar Wahlström 3/5
Gjorde en godkänd insats utan att briljera. Gjorde en s k "reflexräddning" på en nickskarv efter hörna i andra halvlek, men stod också där bollen kom och att inte ha tagit det avslutet hade varit underkänt.

Per Johansson 2.5/5
Precis som mot Gefle så gör Johansson en nervig och snudd på direkt dålig första halvlek. Slarvade med uppspelet och gav bort bollen till ÖSK för att sedan halka omkull i momentet efter, lät ÖSK komma runt på högerkanten och de gjorde också mål. Spelade upp sig i andra, men måste bli ännu bättre för att peta Tauer.

Sölvi Ottesen 3/5
Gjorde ett ok jobb i mittförsvaret, men fick problem då han var tvungen att täcka upp för Johanssons räkning mot lurige Gerzic. Denne kom dock aldrig igenom försvaret till hundra procent.

Markus Johannesson 3/5
Måste delvis bära hundhuvudet för den minst sagt röriga defensiven i första halvlek och var bl a klart sen när han försökte utmana målskytten Näfver vid 1-0. Spelade upp sig i andra halvlek och agerade säkert när ytorna blev större.

Lance Davids 3.5/5
Blev tyvärr varnad tidigt, och såg under en period ut att leva lite farligt för att få ett andra gult. Dock kompromisslös i närkamperna och löpvillig, precis som vanligt. Byttes ut i andra mot Kebba Ceesay.

Sebastian Rajalakso 3.5/5
"Raja" gör mål igen, och det är naturligtvis oerhört värdefullt. Ganska osynligt utöver målet tyvärr och kändes tämligen hårdbevakad under stora delar av matchen. Ändå poängräddare för DIF.

Andrej Komac 4/5
Har växt sedan den platta säsongspremiären och ser mer och mer ut som en nyckelspelare med sin stora löpvilja och fina spelförståelse på mitten. Skulle gärna få ligga ned lite mindre... Är extremt nära att ge DIF ledningen, men bollen räddas på mållinjen av en försvarare som nickar ut till hörna. På hörnan kommer dock 1-1.

Martin Andersson 4/5
Fortfarande inte riktigt kurant, men står ändå för en bra insats de knappa 70 minuter han spelar. Fin vän med bollen och stressar sällan upp sig utan spelar enkelt när det behövs. Ersattes av Marinkovic.

Enrico 2.5/5
Hade en av matchens absolut bästa chanser då han mer eller mindre blev fri med ÖSK:s målvakt efter ett svepande inspel från Johansson i första halvlek. Den tämligen enfotade brassen valde dock ett avigt avslut med vänstern och sköt på utsidan av målet. I övrigt ganska så företagsam, utan att för den skull få speciellt mycket uträttat. Blev varnad i slutet av första halvlek och kunde ha blivit utvisad i andra halvlek efter en våldsam satsning, men kom utan.

Micke Dahlberg 3.5/5
Användbar med sitt huvudspel och starka fysik. Ofta osjälvisk och passningsvillig. Inte alltid så snabb, men klok och nyttig. Hamnar tyvärr ibland lite för långt ned i planen efter att ha tagit emot boll, istället för att finnas i boxen. Hade en farlig nick strax utanför i slutet av matchen samt var knappt offside på friläge i slutsekunderna.

Jones Kusi-Asare 3/5
Oerhört löpvillig i den offensiva pressen, vilket är värdefullt. Mindre bra i offensiven idag, och skjuter (som vanligt) i helt fel lägen med täckta skott som följd.

INHOPP:

Nebojsa Marinkovic 3/5
Visade prov på ett rejält och precist passningsspel och testade skott vid ett par tillfällen, dock utan att få någon drömträff. Kan nog få fler inhopp framöver. Spelade drygt 20 minuter.

Kebba Ceesay 2.5/5
Fick en otacksam uppgift då han fick komma in sent för att ersätta en haltande Davids. Gjorde en ok säsongsdebut och följde med offensivt - dock utan att få något uträttat. Spelade drygt 10 minuter.

DAGENS PLUS:
Det faktum att DIF fortsätter att komma tillbaka in i matcher där man hamnat i underläge. Några minuter till så hade man nog gjort 1-2 också. Tyvärr mindre bra att man gång på gång gör dåliga matchöppningar och faktiskt hamnar i underläge...

DAGENS MINUS:
Kristoffer Näfver, ÖSK - som tillbringade för stor del av matchen med att köra döende svanen och ligga skadad. Låg smärttröskel, eller bara spelförstörande?

Matchbetyg, DIF-HBK

2008-04-13T17:20:00.007+02:00

På ett kylslaget Stadion blev det lite nervigt på slutet, men DIF bärgade ändå tre poäng mot ett ganska uddlöst HBK. Betyg följer...

Oscar Wahlström 3/5
Stoppar ett par kanoner utifrån högerkanten och står rätt placerad på ett par nickar från nära håll. Håller samtidigt på att slarva in ett distansskott i eget mål. OK insats, men långt ifrån hundra.

Jan Tauer 2/5
Förhållandevis delaktig i offensiven trots sin grovhuggna och brunkiga stil. Går bort sig totalt defensivt vid ett HBK-anfall i första halvlek, och ger motståndaren fritt skottfält. Lyckas dessutom snacka sig till sitt andra gula kort i samband med att Martin Hansson ska blåsa av matchen, vilket är långt ifrån godkänt. Avstängd mot ÖSK.

Markus Johannesson 2/5
Johannessons sämsta match på länge. Kom fel in i otaliga situationer och fattade fel beslut vid omställningen som ledde till 2-1-målet. Är det den nedkortade försäsongen som gör sig påmind, eller kanske bara åldern?

Toni Kuivasto 3/5
Godkänd, men ställde till det lite i onödan i ett par situationer, och lider samtidigt av Mackans dåliga insats. Rörigt i mittförsvaret idag på det hela taget.

Lance Davids 4/5
Företagsam, rivig och fantastiskt bra i närkamperna, där han tappar extremt få bollar. Börjar alltmer kännas som en ny Concha - tyvärr också med ett utgående kontrakt...

Sebastian Rajalakso 4/5
Gör 1-0 tidigt genom att på sitt numera patenterade vis bryta in från vänsterkanten och skjuta med högern, via Zvirgzdauskas och in i mål. Inte så bra defensivt, och kommer bort en hel del i andra halvlek - men fortfarande imponerande och ett klart hot så länge han var kvar på planen. Utbytt mot Enrico.

Martin Andersson 3.5/5
Tillbaka efter skada, men gjorde inte mycket mer än en halvlek. Spelade dock enkelt och löste de flesta situationer på ett bra sätt. Bjöd på ett par misslyckade passningar, men på det hela taget en stark insats.

Andrej Komac 4/5
Stod för sin bästa insats den här säsongen då han var extremt löpvillig såväl offensivt som defensivt. Skapade flera farligheter med sina typiska tempoväxlingar. Försökte förmå Martin Hansson att blåsa frispark genom att lägga sig lite väl lätt i en del situationer...

Mattias Jonson 3/5
Spelade upp sig i andra halvlek efter åter en platt första halvlek. Slet mycket i defensiven i andra halvlek och vann bollar offensivt på det sätt som man vill se. Har en bit kvar till toppformen, men det såg glimtvis lovande ut i andra halvlek.

Jones Kusi-Asare 3/5
Skapar en del oreda med sin löpstyrka och rörlighet, men har svårt att hitta de bra avslutslägena. Skjuter gärna, men skotten blockeras i regel också. Missar i princip öppet mål då han skjuter över i första halvlek, vilket drar ned betyget.

Mikael Dahlberg 3.5/5
Mattas en del i andra halvlek, och har inget direkt klipp i steget. Är ändå väldigt nyttig med sin tyngd och styrka i luftrummet, inte minst mot ett resligt lag som HBK. Efter att Rajalakso och Andersson bytts ut tappar man i princip allt kreativt anfallsspel, något som Dahlberg blir lidande av.

INHOPP:

Sölvi Ottesen 3.5/5
Får ett längre inhopp då han kommer in och ersätter Martin Andersson. Kör som vanligt på med sin brunkarstil och är inte vän med bollen för fem öre. Kommer dock upp bra i luftrummet efter en frispark och kan trycka in 2-0 helt enligt skolboken då han nickar ned i backen och upp i krysset. Matchvinnare.

Enrico 2.5/5
Kommer till publikens stora besvikelse in och ersätter Rajalakso. Är relativt osynlig och har det tufft i närkamperna med de fysiskt överlägsna HBK-spelarna. Slår en dålig frispark i muren, vilket föranleder HBK:s mål...

Quirino 2.5/5
Kom in i ett otacksamt läge då DIF i princip helt slutat anfalla och fick i princip inget understöd alls då han ersatte Jones. Hade en ganska farlig nick efter en hörna, men fick inte mycket mer än så att jobba med - därför svårbedömd.

DAGENS PLUS:
Det tidiga ledningsmålet. DIF har lite av en tradition av att på senare år göra väldigt dåliga matchöppningar och bli kvar i omklädningsrummet mentalt sett. Idag gör man istället, precis som mot Norrköping i premiären, ett tidigt mål och det ger viss arbetsro i en match som annars hade kunnat bli en typisk krysshistoria.

DAGENS MINUS:
Dött lopp mellan Markus Johannesson och Martin Hansson, som bägge gjorde gott om felbedömningar och verkade ha problem med att läsa situationerna rätt...

Spelarbetyg, GEF-DIF

2008-04-10T17:16:00.004+02:00

Tillställningen på Strömvallen blev i det närmaste en farsliknande historia, där ihållande blötsnö gjorde det polypropylenbaserade underlaget (än mer) svårspelat. Trots detta, och trots ett tidigt målmässigt underläge lyckades DIF bärga tre poäng...

Pa Dembo Touray 2.5/5
Dålig kommunikation med Per Johansson vid ett tillfälle, och det var med nöd och näppe som försvararen redde ut situationen framför näsan på en framstormande Oremo. I övrigt helt ok, men utbytt i andra halvlek med en lindrigare skada.

Per Johansson 2/5
En debut som många sett fram emot. Tyvärr väldigt stirrig i första halvlek, och stundtals helt fel i positionsspelet, och inte bättre än Tauer. Spelade upp sig så smått i andra. Premiärnerver?

Markus Johannesson 2.5/5
Godkänd insats av Mackan, men det var stundtals beklagligt öppet i mittförsvaret i denna match, och det får ses som en skänk från ovan att det inte slank in mer än en boll.

Toni Kuivasto 3.5/5
Delaktig i det röriga försvarsspelet, även om han kompenserade genom ett par fina sekvenser där han vältimat klev upp och bröt Gefles anfall. Måste dock kunna dominera mer i luftrummet med sin längd.

Lance Davids 3.5/5
Davids verkar inte ha något emot kyla trots att han kommer från varmare breddgrader. Sydafrikanen kämpade och slet om varje boll och var ständigt ett irritationsmoment för Gefle-spelarna de gånger de försökte gå framåt på vänsterkanten.

Sebastian Rajalakso 4/5
Återigen osynlig i defensiven, men å andra sidan ack så delaktig framåt. Klämmer själv in den viktiga 1-1-bollen och oroar vid flera tillfällen med sin rapphet och högerfot. Imponerande!

Enrico 3/5
Brassen fick chansen i skadade Martin Anderssons frånvaro och gjorde en hygglig insats även om han inte på något sätt var utmärkt. Står för en tjusig framspelning till Raja på 1-1-målet, och det tackar vi för. Kom bort lite ur matchen under långa sekvenser och känns som vanligt lite ojämn. Å andra sidan säkert inte helt van vid underlaget...

Andrej Komac 4/5
Fick i Martin Anderssons frånvaro en central roll som ensam defensiv mittfältare, och stod för sin bästa insats såhär långt i år då han slet och kämpade under otacksamma förhållanden. Helt klart en av planens bästa spelare, även om han till stor del jobbade utan boll.

Mattias Jonson 2.5/5
Inte heller den här matchen lossnade det för "Magic". Ser tung ut och grinar illa efter närkamperna, men på ett lite mer bekymmersamt sätt än vanligt. Svårighet med att få rätt adress på passningarna.

Jones Kusi-Asare 4/5
Som vanligt en god kämpainsats från "Doktorn", som också fick göra sitt första mål för säsongen då han pricksköt in 1-2 med en lite halvdann, men dock välplacerad, träff. Efter målet tycktes Jones drabbas av viss hybris, och ville skjuta på allt. Tyvärr resulterade det inte i annat än ett par blockerade skott och ett par insparkar, men självförtroendet verkar det i alla fall inte vara något fel på.

Mikael Dahlberg 3.5/5
Som vanligt nyttig med sina targetegenskaper, och ett rejält hot mot fyrtornen i Gefles backlinje. Alltid delaktig i kombinationerna i offensiven, men mattades betänkligt i andra halvlek, då han för första gången i år fick 90 minuter på planen.

INHOPP:

Oskar Wahlström 4/5
Fick den otacksamma uppgiften att i andra halvlek kliva in och ersätta den skadade Dembo. Vädret var hemskt, men det märktes inte alls att Oskar missat större delen av försäsongen med en skada - han gjorde istället en utmärkt insats, utstrålade lugn och bjöd samtidigt på en direkt matchavgörande reflexräddning då Oremo nickskarvade ett inlägg från kort avstånd.

Sölvi Ottesen 3/5
Då Jonson klev av och många trodde att serben Marinkovic skulle få chansen valde Siggi & Co att istället släppa in grovjobbaren Ottesen, och det föll väl ut. Islänningens fysiska brunkarstil passade fint in i dagens uppgift - att säkra tre poäng på en snösjuk plan mot ett anfallande Gefle - och Sölvi gick stenhårt in i närkamperna.

Stefan Batan 1.5/5
Fick i princip ingenting uträttat, och spelade inte heller speciellt länge. Måste dock visa betydligt mer när han får chansen, annars lär det bli bänken ytterligare en säsong.

DAGENS PLUS:
Vändningen från 1-0 till 1-2 tyder på fortsatt stark moral, och påminner om flera av kämpasegrarna förra säsongen. Det är aldrig bra att släppa in tidiga mål, men när man vet att laget klarar av att vända på steken och ändå ta tre poäng känns det inte fullt lika allvarligt.

DAGENS MINUS:
Det bedrövliga vädret, som gjorde att man nästan glömde bort att man brukar klaga på underlaget här även då solen skiner...

Spelarbetyg, DIF-MFF

2008-04-05T21:37:00.013+02:00

Premiären är avklarad och Sektion Sol analyserar de individuella insatserna i årets första tillställning på Röda Borgen...

Pa Dembo Touray 3/5
Kändes lite osäker och irrationell idag, även om han inte ställdes på några större prov. Gör dock en bra räddning i första halvlek då han får sträcka ut ordentligt för att tippa Safaris långskott. Chanslös på målet.

Jan Tauer 2/5
Fladdrig och osäker i defensiven, och såg vilsen ut i kampen mot MFF:s Guillermo Molins. Försöker i offensiven, men slår ofta för tidiga och långa inlägg. Dock lyckad insats i samband med 1-1 då Tauer vänder bort två MFF-spelare på kanten innan han serverar Rajalakso.

Markus Johannesson 3/5
Tveksamt ingripande i samband med målet, då Jonathan Johansson vinner nickduellen och enkelt tillåts skarva vidare till målskytten Skoog. Annars som vanligt stabil defensivt, men slår samtidigt bort en del uppspel och panikrensar kanske lite väl ofta?

Toni Kuivasto 3/5
Tveksam markering av Skoog i samband med målet, men i övrigt en godkänd insats. Klev upp och bröt på ett bra sätt vid ett par tillfällen och hade i övrigt - precis som kollegan Johannesson - ganska lite att göra pga MFF:s torftiga offensiv.

Lance Davids 3.5/5
Positiv kraft på högerkanten i avsaknad av Mattias Jonsons välbekanta riviga offensiv. Stod, precis som i premiären, för flera fina initiativ framåt - särskilt i första halvlek. Även bra i 50/50-situationerna defensivt.

Sebastian Rajalakso 4/5
Lite svajig defensivt, men ack så spännande och kul att se i offensiven. Utmanar gång på gång med sin löpstyrka samt initiativförmåga och gör dagens enda mål för DIF. (Framstår mer och mer som en självskriven nyckelspelare, på det sätt som många trodde att Batan skulle göra då han kom till klubben.)

Martin Andersson 4/5
Fortsatt övertygande spel från Andersson på det centrala mittfältet, och det kan bli nog så tufft att bänka denna herre då Sjölund/Riihilathi är tillbaka för fullt. Inte sedan Rehns tid har vi haft en central mittfältare som är så bra med boll och samtidigt hittar kreativa, maskerade lösningar - något som gör att vi hamnar i tidsnöd mer sällan än förra säsongen.

Andrej Komac 2.5/5
Efter en blek insats mot Norrköping höjde sig Komac ett snäpp, men behöver fortfarande bli bättre om han inte vill bli petad av Sjölund/Riihilathi. Har två farliga avslut från straffområdesgränsen i första halvlek, men slarvar samtidigt en del i viktiga situationer defensivt - något som man inte kan göra som ensam defensiv mittfältare, och som definitivt inte är bra även då man spelar med två.

Mattias Jonson 2.5/5
Förväntningarna/kraven på "Magic" Jonson är alltid höga, och vi har blivit bortskämda med hans ofta makalösa insatser de senaste säsongerna. Just nu är han dock inte riktigt i form, och är mer ovän med bollen än vanligt. Godkänd insats, men inte mer. Vi väntar på bättring, och håller tummarna för att allergiproblemen blir måttliga i vår...

Jones Kusi-Asare 3.5/5
Inte lika bra som i premiären mot Peking, men ändå fullt godkänt för Jones. Har ett par avslutslägen där hans skott lämnade lite att önska, men är rörlig och skapar flera farligheter - såväl för sig själv som för medspelarna. Fortsatt en man för startelvan.

Mikael Dahlberg 4/5
Oerhört nyttig i rollen som targetspelare, och inte bara bra på att suga ned utan även på att fördela bollarna vidare. Slår sällan bort passningar, och skapar samtidigt stor oreda i motståndarnas försvar med sin kraftfulla spelstil. Inte vindsnabb, men ändå ett vasst offensivt vapen. Laget tappade i princip all offensiv edge efter att Dahlberg klev av till förmån för Quirino.

INHOPP:

Enrico 2.5/5
Kom in istället för Komac, och tog en offensiv roll med Martin Andersson som defensiv bakom. Hann dock inte få mycket uträttat, kanske till stor del pga att DIF tappade mycket av sitt vägvinnande spel. Fick hur som helst inte mycket uträttat trots att han såg pigg och hungrig ut och med drygt 20 minuter kvar serverade Jones ett utmärkt skottläge som borde ha förvaltats bättre.

Stefan Batan 1.5/5
Ett platt inhopp. Fick inte mer än runt kvarten på sig, men skapade överraskande lite för en kille som ska stå och knacka på porten till startelvan. Måste bli bättre om han ska ha en chans att komma åt platsen som vänsterytter. I nuläget känns det närmare till hands att tampas med Jonson (som han också ersatte) än suveräne Rajalakso.

Quirino 1.5/5
Ett kort inhopp som kanske inte borde betygsättas. "Qurre" fick en chans på en omställning, men slog en lite svag passning till Enrico, och den potentiella chansen rann ut i sanden. Kul att se brassen igång i alla fall, även om han inte känns som någon startman i nuläget.

DAGENS PLUS:
Rajalaksos respektlöshet och initiativförmåga. Han kommer att gå långt!

DAGENS MINUS:
Domare Jonas Eriksson & MFF i samband med Jimmy Dixons skada i munnen i slutet av första halvlek.

MFF anföll gladeligen i över 20 sekunder efter att Dixon och Dahlberg skallar ihop. När Dembo greppat bollen och spelet vänder blir Toivonen förstås vansinnig på Jonson som inte genast slår ut bollen, och Eriksson blåser av (utan avbrott i spelet) - något som visserligen var korrekt, men som gott kunde ha skett betydligt tidigare. Minus framförallt för den totala avsaknaden av empati från MFF. Anfaller man vidare med en skadad spelare på backen kan man inte förvänta sig att motståndarna sedan spelar ut bollen efter att de vunnit tillbaka den. Hur svårt kan det vara?

Premiär: DIF-MFF

2008-04-04T19:16:00.007+02:00

Premiär!
Så har det blivit dags för den riktiga premiären efter smygisen borta mot Norrköping med allt vad läktarfiasko heter. Det blev dock tre poäng, vilket är huvudsaken, och nu laddar vi om inför en tuffare uppgift i MFF hemma på Stadion. Skåningarna har på senare år känns tämligen harmlösa med tanke på sina resurser, men uppges nu vara på gång, och det blir knappast någon lätt resa för Siggi & Co imorgon.

Allt tyder dock på att man satsar på samma startelva som mot Peking. En trupp på 18 man har tagits ut, men imorgon ska två bort, och med all sannolikhet blir dessa två Per Johansson och Kebba Ceesay. Med de unga ytterbackarna ute ur bilden känns backlinjen given, även om många nog skulle se Tauer utanför truppen efter den något fladdriga premiärinsatsen. Mittfältet är det nog vidare tveksamt om man vill ändra på med tanke på hur fint det fungerade i premiären, och detsamma gäller troligtvis anfallet. De som känns närmast en plats i elvan är nog Batan och Enrico, men frågan är vem som ska bänkas då på mittfältet. Magic Jonson var visserligen ganska anonym i premiären, men går inte att bänka. Rajalakso gjorde en bländande debut, var ett ständigt hot på vänsterkanten, samt gjorde mål. Martin Andersson vann boll och spelade klokt, enkelt och effektivt på ett sätt som vi inte sett sedan Stefan Rehns dagar som aktiv. Den som återstår är då Komac, som inte direkt rosade marknaden, även om han var godkänd senast. Om det ska skrälla i startelvan så är det nog han som får kliva av; annars kan vi räkna med följande manskap:

------------- Dahlberg --- Jones --------------
Rajalakso - Andersson - Komac - Jonson
Tauer - Kuivasto - Johannesson - Davids
-------------------- Dembo -----------------------

En ytterligare faktor som talar för följande startelva är att både Pålle och Siggi uttryckt att ett rakare 4-4-2 passar bättre med de spelare som finns tillgängliga nu. Både Aki och Daja har testats och fungerat väl i rollen som ensam defensiv central mittfältare i ett 4-1-3-2-system, men i nuläget finns bara Komac, Andersson och kanske möjligen Sölvi som alternativ för denna position, och de två förstnämnda passar bättre som "vanliga innermittfältare" i ett rakt 4-4-2. Därför vore det helt klart en skräll om man valde att satsa på 4-1-3-2 imorgon, även om man så klart inte ska utesluta det helt.

Nu håller vi tummarna för fint fotbollsväder, och att stämningen blir sådär bra som den kan vara när det är dags för hemmapremiär på Stadion. 13 000 sålda biljetter på fredagen borde betyda fullsatt till matchstart imorgon. Full fart framåt!

Stadions matta

2008-03-15T15:38:00.009+01:00

Med knappt tre veckor till hemmapremiären kan man så klart fundera över i vilket skick stans vackraste matta är - d v s det grönskande gräset på Stockholms Stadion. Sektion Sol har svaret.

Vi har lite speciella förutsättningar vad gäller fotboll i vårt avlånga och kylslagna land. Inte nog med att vi får ha en liga som spelas vår-höst och inte tvärt om; när det väl är dags för premiär har man dessutom alldeles för ofta bjudits på någonting som mer liknar en speedwaybana än en fotbollsplan. Och folk undrar varför allsvenskan inte håller en högre klass rent tekniskt?

Utvecklingen går dock i rätt riktning, och på senare år har man kunnat se en markant uppspottning vad gäller kvaliteten på planerna, inte minst på Stadion. Som många säkert vet så finns det fortfarande ingen planvärme på Röda borgen, men tekniken har gått framåt vad gäller plantäckning, och det märks. Samtidigt bidrar de så förhatliga löparbanorna, i kombination med de låga läktarna, till att att mattan får rejält med ljus, utan skuggor som stör - något som inte är fallet på
t ex Råsunda.

Snart är det dags för premiär, och i år kommer det ställas högre krav på mattan än på mycket länge. Dels blir det fler matcher pga allsvenskans utökning, och dessutom kommer matcherna att ligga tätare än någonsin, för att hinna med uppehållet för sommarens EM. Katastrof? Inte alls. Lägligt nog har Stockholm i år utsatts för en av de mildaste vintrarna i mannaminne - något som gjort gräset på Stadion oerhört bra. Faktum är att kvaliteten på gräset redan nu är bättre än vad det brukar vara en månad in på säsongen, och i takt med ökat antal soltimmar lär det bara bli bättre. Så nu har vi ingenting att skylla på à la Jonevret - håll bollen på marken och visa att DIF är ett lag som tror på en teknisk fotboll tack!

Stadion idag, lördag den 15:e mars:
(Klicka för större bild.)

Provspelare i Algarve

2008-03-11T15:38:00.015+01:00

Så är det äntligen klart - DIF har släppt information om vilka spelare det är man har med sig på provspel under träningslägret på Brown's i Villamoura, Algarve, Portugal. Sedan tidigare var det klart att två icke-namngivna argentinska spelare, som enligt Pålle Lindholm var offensiva mittfältare, skulle med. Nu är det klart vad de heter också, och det är Federico Almerares och Nicolas Fernandez, 23 respektive 21 år gamla. Idag har DIF även gått ut med att en sydafrikansk spelare vid namn Stanton Lewis, också han 21, är med på lägret.

Almerares är äldst, och också den mest meriterade spelaren. Han tillhör argentinska River Plate, som är en väldigt bra klubb, men har också fått sparsamt med speltid i A-laget (13 matcher/2 mål fördelat på de fyra senaste säsongerna). Man ska dock ha klart för sig att för att platsa i River Plate måste man hålla verkligt hög klass som fotbollspelare. Almerares har även 15 U-20-landskamper för Argentina och för de som tyckte att Qurino hade bra meriter, rent objektivt, när han kom till DIF så kan ju dessa beskrivas som jämförbara. Almerares värderas enligt tyska siten transfermarkt.de till ca. 300 000 euro.

Landsmannen Nicolas Fernandez har inte lika imponerande meriter, även om han tillhör Olimpo de Bahía Blanca i den argentinska högstaligan. Han väntar ännu på sin debut i A-laget och har enligt dif.se provtränat med Real Mallorca i sex månader.

Avslutningsvis tränar alltså sydafrikanen Stanton Lewis med DIF. Lewis skrev på ett kontrakt med Ajax för ca. 1,5 år sedan, och har sedan dess huserat i B-laget. Han hämtades från Ajaxs "farmarklubb" Ajax Cape Town, men har fostrats i Orlando Pirates (ni minns väl Benedict Vilakazi-såpan?) på juniornivå. Värt att notera i sammanhanget är att Lewis även gjort 20 U23-landskamper för Sydafrika, och även 2 A-landskamper, även om spel i ett landslag av Sydafrikas dignitet kanske inte är något bländande värdeomdöme i sig.

Aningen oroväckande i sammanhanget är att mycket tyder på att såväl Lewis som Almerares i första hand är anfallare (och alltså inte offensiva mittfältare) - den position där DIF sannolikt är i minst behov av förstärkningar. Mer info om vilka positioner som spelarna behärskar kommer dock säkerligen framkomma de närmaste dagarna.

Mer info om Almerares och Lewis finns här:
http://www.cariverplate.com.ar/tpl.php?cat=es&url=ficha-jugador.php&id=70

http://www.transfermarkt.de/de/basics/2007/2007/suche/ergebnis.html?suchstr=almerares

http://english.ajax.nl/web/show/id=154814/contentid=47869

http://www.transfermarkt.de/de/spieler/39813/lewisstanton/profil.html

Är du en snickaranalytiker?

2008-02-18T22:07:00.015+01:00

På det hela taget är det en angenäm upplevelse att gå på fotboll - kanske lite extra angenäm om man är djurgårdare, inbillar jag mig. Det finns ju gott om vettiga och trevliga människor i publiken och stämningen är oftast bra. Tyvärr är det dock inte alltid så - av varierande anledningar.

Innan jag förra året såg till att byta plats så hade jag tillbringat två säsonger framför samma rikspucko, och hans åldrande far. I mina samtal med bänkgrannen på samma rad växte med tiden begreppet "snickaranalys" fram. Vad är då detta, kan man kanske fråga sig? Ja, herrn på platsen bakom undertecknad visade sig snabbt vara en svårslagen snackpåse, som dessvärre varken verkade ha någon vidare syn, omdöme eller kunnande vad gäller DIF fotboll. Men uttala sig, det kunde han som sagt - och det var hantverkarlingon som var hans verktyg. Analyserna duggade tätt, men all form av substans och fakta saknades. Han verkade inte ens besitta grundläggande regelkunskap, vilket känns tämligen anmärkningsvärt när man trots allt talar om en säsongskortsinnehavare.

"Äh, byt ut Arneng nu, han har ju inte haft ett rätt", beklagar sig snickaren på brett södertugg samtidigt som Sjölund förlorar sin första närkamp för dagen. Tyvärr är kommentarer av den typen vardagsmat, precis som de klumpiga 46:orna som sådär välbekant och invant kilar sig in i korsryggen på undertecknad. "Skarom inte sätta in han Ba-taan då? Han kan väl lira anfallare?", frågar sig snickaren, samtidigt som han obekymrad vilar sitt matchprogram mot min nacke...

"Nu går det inte längre, snart brinner det för mig! Jag reser mig upp och stryper karlen! Ingen kommer bry sig - de hatar honom säkert också", tänker jag för ett ögonblick. Jag vänder mig om och söker menande ögonkontakt med mannen bakom. No luck. Han tittar helt obekymrat ut i luften och ler fåraktigt åt fan vet vad med ett ansiktsuttryck som skulle få en lobotomerad femåring att skämmas. Jag vänder mig sakta framåt igen, sluter ögonen och räknar långsamt, långsamt till tio samtidigt som Daniel Stålhammar står i duggregnet och letar i bröstfickan efter ett kort...

Lyckligtvis behövde jag inte stå ut med scenarion av det här slaget under mer än två säsongers hemmamatcher, och det är ju inte så otroligt många timmar egentligen - men jag kan lova att de kändes som en evighet. För om halvlekarna var fyllda med snack så var det ingenting mot pausen, då det var stört omöjligt att sitta kvar på sin plats. Nej, jag var tvungen att fly bort och få ett par välbehövliga minuter utan att bli utsatt för verbal våldtäkt av diverse fotbollstermer, regelbegrepp m.m. En enda man lyckades vecka efter vecka reta en så komplett och total gallfeber på mig (och förmodligen bidra till en för tidig död någonstans längre fram) att jag egentligen skäms som inte gjorde något åt saken. Förmodligen har jag anammat något som i alla fall påminner om den svenska nationalsjälen då jag intalat mig själv att det förmodligen ändå inte hade hjälpt och att det inte tjänar någonting till att brusa upp.

Hur är det för egen del? Känner du själv igen dig i denna lilla historia, ens litegrann? Ja, då kanske du har sympati för en läktargäst vars tålamod och överseende med bänkgrannar numera är synnerligen begränsat, och om du ser någon få en rak höger för att han blandat ihop Jones och Dembo, ja - då vet du varför. Och om du - gud förbjude - känner igen dig som den snacksalige bänkgrannen, som inte heller drar sig för att dra en och annan skröna om någon svåger, en ointressant fiskeanekdot eller en story om brorsans svartbygge på landet, hellre än att utsätta din omgivning för en stunds fotboll i tystnad... Ja, då ber jag dig högaktningsfullt att dra åt helvete.

Rena Rami Bajen

2008-02-16T17:40:00.005+01:00

Så blev det en liten kvällstidningslustighet till rubrik. Ber om ursäkt för det redan nu. Samtidigt kan man inte göra annat än att konstatera att det är väldigt mycket Bajen att man, för att kunna förstärka laget, först måste försvaga det. För vad behöver man mest - en spelfördelare eller en målvakt?

Rami Shaaban till allsvenskan. Egentligen borde det inte behöva hända. Egentligen borde han spela i någon klubb i Championship i England... eller i Holland... eller åtminstone Danmark? Men nu blev det som det blev - han hamnade i Sverige igen, och hade inga som helst problem med att krita på för Hammarby. Man får helt enkelt konstatera att fotbollsspelare inte har råd att hålla sig med sådana lyxprodukter som klubbkänsla. Bajen har nu (till slut) hittade en duglig målvakt som de faktiskt äger, och som inte kommer att försvinna någonstans de närmaste åren. Han kommer också med all sannolikhet att bli årets värvning i allsvenskan. Men smakar det så kostar det; enligt uppgifter ungefär lika mycket som det kostade för DIF att hämta "hem" Mattias Jonson.

Skillnaden är att det var ett förvärv som DIF hade råd med. Man kalkylerade med en förlust - att man inte skulle kunna få tillbaka de pengarna. Bajen - å andra sidan - hade inte råd med Rami. Man fick vända och vrida på slantarna, och i slutändan blev man även tvungen att låna ut sin förmodligen bästa spelare till en utländsk klubb för att över huvud taget få råd - något som konkurrenter som AIK (Dulle) liksom DIF (Qurre) i samma veva tackade nej till. Så hur kommer Bajens säsong att bli? Kommer man ha en fantommålvakt som räddar laget match efter match, samtidigt som journalisterna skriver spaltmeter om hur "Bajens spelidé gått förlorad" och hur man behöver "en motor på mittfältet"? Ja, det är ju långt ifrån omöjligt i alla fall, och hornen växer i pannen. För undertecknad kan för egen del inte låta bli att våga hoppas lite, litegrann...

Bild: Aftonbladet

Minnes 19 mars...

2008-02-01T16:18:00.000+01:00

Så kom det då äntligen någonting att intressera sig för i den påtagligt trista silly season som just nu plågar blåränder runt om i vårt avlånga land. Den 19 mars spelas det derby mot AIK. Matchen är visserligen av försäsongskaraktär och spelas i Portugal, men ändå. Alltid något.

Portugal är tyvärr inte alldeles runt knuten, så någon publiksiffra att skriva hem om lär det knappast bli. Visserligen skrev kvalitetspublikationen AB 2004, då EM spelades på den Iberiska halvön, att just "närheten till Portugal" skulle dra mycket folk. Vän av ordning frågar sig då vart man ska åka om man ska förlägga ett fotbolls-EM längre bort från Sverige än just Portugal? No matter. Förhoppningsvis blir det någon form av bevakning från denna match i alla fall, och mötet borde ju åtminstone kittla premiärnerverna en smula.

I brist på roligare nyheter, som t ex en ny spelfördelare på mittfältet, får man annars såhär långt under silly season försöka glädjas åt att Lance Davids ser ut att bli kvar ett tag till i DIF, att nyförvärvet Rajalakso tycks prestera fint på träningen samt att Dembo kritat nytt kontrakt. Oremo? Oremo vem? Stanna i trevliga Gefle du - det kanske passar din ambitionsnivå. Nej, jag är inte bitter...

Tack Arne

2007-12-01T14:49:00.000+01:00

Då kom den där transfern som många väntat/hoppats på då. Johan Arneng lämnar DIF för spel i Ålesund under gamla DIF-bekantingen Åkeby - och rent spontant så känns det oerhört logiskt...

Johan Arneng var en fantastisk spelare nästan från första början då han kom till DIF. En okänd kille som varit ungdomsproffs i Italien samt spelat ett par säsonger i norska ligan blev plötsligt ett etablerat namn i allsvenskan och hans terrierinställning kombinerat med riktigt fina offensiva kvaliteter gjorde honom snabbt till en nyckelspelare i laget. Trots sin relativa fysiska litenhet vann Johan närkamper på löpande band, serverade smörpassningar i djupled och drog till och med en och annan boll i nät med sin högerdoja.

Så vad hände? Det är svårt att säga om det är en anledning till den dramatiska negativa utveckling som den defensiva mittfältaren haft, men man kan hur som helst konstatera att efter den personliga tragedin då en av hans tvillingsöner avled i plötslig spädbarnsdöd så har inte fotbollsspelaren, och förmodligen inte heller personen, Johan Arneng varit densamme. Till en början var det förståeligt, och man ville ge honom tid att komma tillbaka efter såväl den personliga sorgen som den uteblivna försäsongsträningen. Men någonstans började folk tröttna. För det var inte samma Arneng vi såg på planen längre. Närkamperna vanns ofta av motståndaren, och då Johan skulle behandla bollen tog det nästan alltid för lång tid. Det skulle vändas och vridas, och det började resultera i livsfarliga kontringar - och att som balansspelare drälla med bollen är helt enkelt inte acceptabelt. Samtidigt som det defensiva spelet sjönk i kvalitet så försvann det offensiva spelet som gjort Arneng så användbar helt och hållet. Plötsligt var Johan inte mer än en renodlad balansspelare, och när Aki Riihilathi anslöt till laget blev det påtagligt att Arneng inte ens var bäst i denna relativt smala, men än så viktiga, gren.

Nu är Aki visserligen ingen ungdom, och hans tid i DIF har kantats av skadebekymmer, men någonstans känns det ändå logiskt att Johan nu säljs. Förmodligen behöver han själv ett miljöombyte om han ska ha någon chans att hitta tillbaka till sitt gamla jag som fotbollsspelare - och att byta klubb inom Sverige, det hade nog inte passat en engagerad pådrivare som Arneng. Istället blir det nu Norge, och vi kan kanske hoppas på en liten slant i transfersumma, även om han inte hade mer än ett år kvar på kontraktet. Nu öppnas det istället möjligheter i DIF för yngre förmågor att ta klivet fram i de matcher då Aki av det ena eller andra skälet inte kan spela. Om vi behåller en kille som Christoffer Karlsson så kan det t ex bli en fin möjlighet för honom att få speltid. I viktigare matcher kan man alltid använda sig av Sjölund, som mot slutet av denna säsong visade att han behärskade den defensiva mittfältsrollen med akuratess.

Hur som helst - tack Johan Arneng för dina fem år i Djurgården. Även om du inte avslutade på topp så hade du stor del i de titlar som vanns under din tid i Stockholm. Lycka till med den fortsatta karriären!

Spelarbetyg, säsongen 07

2007-10-29T14:03:00.000+01:00

Sektion sol graderar i fallande ordning årets toppar och dalar på skalan 1-5...

Concha 5
Outstanding. Knappt ett enda misstag och helt klart för bra för allsvenskan. Kom tillbaka när du vill Mattias!

En internationell karriär i full blom...

Dembo 5-
Mycket bättre målvakt än såhär kan man inte ha i allsvenskan. Visst, det finns alltid saker att putsa på, men då man gjort det kommer Dembo inte längre att spela i Sverige utan försvinna till någon bättre liga.

Mackan 5-
En föregångsman som spelar klokt och är säker på huvudet. Ibland lite långsam, men läser spelet fantastiskt bra för det mesta. Aldrig skadad.

Daja 4+
Gör sin bästa säsong hittills och är numera helt given i elvan. Har hela tiden blivit starkare och är numera en bra närkampsspelare, samtidigt som han är löpvillig samt hygglig på fasta situationer med sin vänsterdoja.

Jonson 4+
Lite för mycket skadeproblem för att förtjäna högsta betyg, men då han är bra är han en spelare som håller högsta allsvenska klass, om inte ännu högre. Rivig, rejäl och en vinnarskalle av rang. Säsongsinledningen var magisk.

Toni 4
Dominant i luftrummet, klok. Lite långsam och trög i sidled, men det utgör sällan något större problem. Aldrig skadad.

Dahlberg 4-
Alltid nyttig för laget, även om avsluten inte varit kliniska i alla matcher. Stod dock för ett par viktiga kassar; t ex 2-2 borta mot Ellos. Slår nästan aldrig bort en boll, vilket är en sällsynt och underskattad kvalitet.

Quirino 4-
Någonting har helt klart hänt här. Qurre fick komma in och göra ett par mål utan att spela bra, och vad händer? Ja, helt plötsligt spelar han bra. Är det kejsarens nya kläder? Skit samma, fortsätter grabben såhär är han given i startelvan och en potentiell Europaexport redan nästa år.

Komac 4-
Bra grovjobbare med oförtruten löpkapacitet som känns väldigt allround. Måste sluta filma, det ser väldigt trist ut.

Rihiilahti 3+
Småelak och stark närkampsspelare samt pådrivare, som dock haft lite för mycket skadeproblem sen han kom för att det ska kännas riktigt bra. Känns dock som att Arneng kan lämna med gott samvete nu när vi har en riktig dirigent på mitten som kan axla hans gamla roll. Aki ska dock inte försöka sig på att arbeta med boll; passningar över 10 meter verkar inte vara hans grej.

Lance 3
Var riktigt på g när han blev skadad och missade ett par omgångar med sin ansiktsfraktur efter en otäck smäll på Stadion. Har inte riktigt hittat storformen, men också fått den otacksamma uppgiften att ta över efter brilljante Concha. Behöver slipa lite på sitt närkampsspel och ta färre kort.

Jones 3
Vad hände Jones? Förra säsongen, då vi nästan aldrig fick spelet att stämma var Jones ett lysande undantag som spelade bra då laget var dåligt. I år? En besvikelse. Måste bli bättre om han inte vill flytta. Har så klart gjort ett par bra matcher, men ändå en besvikelse sett till de förväntningar som fanns.

Enrico 3-
Uppfyller många brasilianska klischéér. Gillar inte kyla, närkamper eller defensiva löpningar överlag. Är dock kvick och har en fin bolltouch samt är en av de spelare i allsvenskan som är absolut svårast att ta bollen av med regelrätta medel. Tyvärr miserabel högerfot och alldeles för låg lägstanivå.

Tauer 2+
Kul spelare i offensiven som funkar bra mot de sämre lagen. När han sätts på svårare prov defensivt sviktar dock positionsspelet betänkligt. Kan vi slå ihop Stoltz och Tauer till en komplett spelare?

Sölvi 2
Gjorde ett par solida insatser i backlinjen och har visat att han kan bli en bra mittback på sikt. Ska dock inte matchas på mittfältet där han inte har många rätt.

Arneng 2-
Funkar inte alls som balansspelare. Vinner en del närkamper, men trampar ständigt på bollen och ska börja vrida bort motståndare, vilket ofta leder till tappad boll och farliga omställningar. Danska ligan nästa?

Amoah 1
Tålamodet är nu slut med denna eviga talang. Värtan here I come...

Johan Arneng, snart i ett danskt lag nära dig?

---

Kebba -
Har inte hunnit spela speciellt mycket än. Har förhoppningsvis fått se och lära lite av de matcher han gjort, bl a ett derby. DIF:s största talang för närvarande. Har ett bra steg och är ambitiös. Behöver jobba lite på positionsspel och bolltouch, men är definitivt värd att satsa på.

Batan -
Har spelat för lite, men är lite av en gåta. Har obegripligt svårt att få ut något bra av sitt snabba steg och fina bollbehandling. Ska det bli nåt av den här fotbollskarriären måste det hända nåt nästa säsong.

Stoltz -
Har spelat på tok för lite för att betygsättas, men jag ser ingen framtid i DIF-tröjan. Är en kompetent försvarare i grund och botten, men klarar inte av att tackla de offensiva krav som ställs på en ytterback i DIF, utan passar nog bättre i ett lag med mer traditionellt defensivt ytterbacksspel.

En tragedi på 180 minuter

2007-10-29T13:57:00.000+01:00

"Superettan här kommer BP!" sjunger DIF-klacken triumferande. Såhär i efterhand känns det mest ihåligt. BP är tydligen värda att håna, trots att de är ett lag som spelar efter sina resurser och trots att man missar nytt kontrakt ändå har gjort en hygglig insats. Sett till spelet på Stadion igår så var dock superettanlaget ett annat; det var killarna i de blåa tröjorna som kändes sega, otekniska och framförallt inte såg ut att ha nåt att spela för.

Visst, TFF lade sig på rygg tidigt och lät gärna sillstryparna sätta igång och steka sin guldpytt, men ändå. Ska man inte kunna bättre än såhär? Ska man inte kunna ta några poäng på två matcher mot BP? Ska man inte kunna göra mål på 180 minuter mot ett lag vars årsbudget förmodligen knappt täcker en månads utgifter för DIF? Tyvärr blev det ett jävla antiklimax, trots ett trevligt guldtifo, fullsatta läktare och en inledningsvis härlig stämning.

Enda trösten en dag som denna är att ärkerivalen Gnaget triumferade i grenen usel säsongsavslutning och missade Europa nästa år. Tack Wilton - hoppas du har det fint i öknen...

Q som i qanske...

2007-10-28T02:30:00.000+01:00

Såhär dagen före dopparedagen, vad ska man säga? Hur ska man kunna samla sina tankar tillräckligt för att skriva några rader? Ja, det är inte så lätt, för det enda som finns på näthinnan är så klart morgondagens matcher; dels publikfesten på Stadion, dels den otäcka, fruktade läggmatchen på Nya Ullevi...

Vad DIF måste göra är klart. Och det är inte att göra fem, åtta eller tretton mål. Nej, det är att vinna. Att vinna, och det till varje pris. Det finns en klar fara i att fokusera för mycket på hur stor segern blir, för även om BP inte har mycket att spela för så lär de inte lägga sig på rygg helt frivilligt. Hur skulle det t ex kännas om TFF spelade 0-0 och vi inte klarade av att ta våra tre pinnar som förväntat för att vi spelade helt huvudlöst? Nej, imorgon krävs det tålamod och ett metodiskt anfallsspel som kan lösa upp försvarsknutar hos ett lag som inte var speciellt suget på att spela fotboll tidigare - och som defintivt inte är det nu när man är klara för Superettan nästa år.

För det är man. Att prata om att man har chans att komma ikapp Trelleborg är helt enkelt inte realistiskt. Avståndet är helt enkelt för stort. BP gör inte mer än på sin höjd två mål mot DIF, och det vet man om. Samtidigt är TFF ett defensivstarkt lag. Vad det handlar om för BP:s del är istället att avsluta på ett snyggt sätt. Frågan är hur pass motiverade man är inför denna uppgift - hur pass mycket man känner att man redan står med foten i nästa säsong.

För DIF:s del saknades långt på förhand ett par namn inför morgondagens drabbning. Mest nämnvärda är väl Dahlberg (som fortfarande är skadad) och Arneng (som är avstängd). Utöver detta tillkom även under lördagen en lättare vadskada på Aki Riihilathi, och även han kommer därmed att missa den sista omgången. Detta gör att min önskade startelva inte blir särskilt kontroversiell över huvud taget. Jag hade visserligen velat lämna Aki på bänken eftersom jag inte anser att man ska behöva en renodlad balansspelare då man möter lag av BP:s dignitet, men detta problem är nu ur världen och istället får man fokusera på de spelare som faktiskt finns till hand.

I min värld är BP-matchen ett utmärkt tillfälle att gå tillbaka till klassiska 4-3-3, och det finns flera anledningar till det:
1.) Vi har tre bra anfallare i truppen som alla borde spela från start.
2.) En balansspelare ska inte behövas mot BP (som inte har något större offensivt register).
3.) De spelare som är vana att spela balans är skadade (Aki) eller avstängda (Arneng).

Med detta i åtanke vill jag se följande elva, och det finns egentligen inga större tveksamheter.

---Jonson-Jones-Quirino---
----------- Enrico ------------
----- Sjölund -- Komac ----
Tauer-Toni-Mackan-Davids
----------- Dembo -----------

Med Jonson, Jones och Quirino på topp ska vi ha tillräckligt med rörelse för att ge BP:s defensiv fullt sjå, och med tre giftiga avslutare ska det inte vara någon risk att ammunitionen tryter. Sjölund var i sin tur magnifik som defensiv mittfältare borta mot Gefle. Mot BP spelar han åter på denna position och bidrar till snabbt anfallsspel genom att undvika att trampa på bollen utan istället snabbt och okomplicerat spela den framåt i banan. Utöver det kryddar vi med vinthunden Komac samt kvickfotade Enrico, som med sin teknik borde kunna fira framgångar mot de mer stabbiga BP-spelarna. Backlinjen är självskriven; "if it ain't broken, why fix it" är en bra devis. Dembo behöver varken närmare presentation eller motivering. Med denna elva ska vi i nio fall av tio tvinga BP på knä. Ingen lär heller på nytt vilja drabbas av ett fiasko likt årets allsvenska premiär. Därför tror jag att alla - såväl spelare som folk på läktaren - kommer att sälja sig dyrt i söndagens match, och att vi vinner - ja, det är det faktiskt ingen tvekan om.

Hur går det då i den där otäcka matchen på Ullevi? Den där Blåvitt bara ska ro hem guldet till Kamratgården? Ja, förmodligen går det väl vägen för dem, tyvärr, och vi får vackert nöja oss med "lilla silvret". Samtidigt ligger nästan all press på Blåvitt - ett Blåvitt som spelar utan sin talisman Alexandersson, och som de senaste omgångarna har använt upp medgångsflyt så det räcker för ett par säsonger. Har man tillräckligt med flyt för en match till, mot ett lag som i sina bästa studer kan spela 0-0 mot precis vem som helst, men som kan sakna den där extra motivationen? Ja, det återstår att se - men nog hoppas man, och visst håller man på DIF... men imorgon, ja - då bor det nog en liten trelleborgare inom de flesta på Stadions läktare.

Såhär ser Stadion ut idag. Se till att du är där imorgon klockan 15 om du vill se något helt annat...

Yes please...

2007-10-15T11:53:00.000+02:00

Ja, han ser ut som en äkta bondläpp. Ja, han påminner om Piff & Puff (vem är vem egentligen?). Men JA, honom vill vi gärna se i DIF-tröjan nästa år...

I princip varje webbaserad tidskrift med självrespekt har snappat upp ryktena om Johan Oremos fortsatta äventyr nu när han sannolikt vuxit ur Gefle-kostymen. Från en helt lysande inledning på serien har han visserligen mattats en smula, och herrar som Omotoyossi och Sántin har klivit förbi i skytteligan - men faktum kvarstår... Om en dryg vecka fyller killen 21 år, och han klarar redan av att färga i allsvenskan, trots att han spelar i ett lag med klart modesta anfallsresurser. Samtidigt var det länge sen vi hade en anfallare i DIF som verkligen kunde ta vara på sina chanser (man får gå tillbaka till Søren Larsen).

Summa sumarum: Oremo skulle passa som handen i handsken hos oss, och samtidigt är han en spelare som sannolikt (om han inte stannar i utvecklingen helt) går att sälja vidare ut i Europa i en inte alltför avlägsen framtid. Och i ett sånt läge talar vi sannolikt om ett minimipris som ligger runt 20 miljoner - och med lite tur kan man sitta på en ny Rosenberg och få runt det dubbla. Så kom igen Bosse, slå de andra intressenterna på fingrarna och värva gossebarnet redan idag.

Sektion Sol tippar guldstriden

2007-10-12T03:02:00.000+02:00

Med endast två omgångar kvar att spela går allsvenskan på sparlåga under EM-kvalet. Zlatan, taco-Anders samt Lagerbäcks tråkighet ska diskuteras både i media och bland mer normalt funtade fotbollsälskare. Vissa allsvenska lag får nu lite extra tid att fundera på hur de ska se på sina resterande, snudd på betydelselösa matcher - vissa får chansen att läka skador, gnugga taktik samt rent allmänt ladda inför racet om de så viktiga tabellpositionerna - såväl i toppen som botten.

Det lag som sitter i den mest prekära sitsen alla kategorier kommer från Solna. AIK möter i nästa omgång Blåvitt i en match där seger mycket väl kan innebära att man "spelar hem guldet" till ärkerivalen DIF. Samtidigt väntar mardrömsmotståndaren KFF borta i sista omgången. AIK kunde inte slå dem hemma tidigare i år, utan föll med 0-1. Är det något som tyder på att man vinner på Fredriksskans? Nej, om AIK låter Blåvitt åka hem från Råsunda med tre poäng i nästa omgång, ja, då är risken överhängande att man står utanför allt vad UEFA-cupkval heter nästa år. Är det något som faller herrar Norling, rit-Ola m f på läppen? Knappast. Förhoppningsvis får den kriminellt bildsköne Örlund sig en uppsträckning och vi får se ett AIK som kämpar med näbbar och klor då sillstryparna gästar betongbunkern. Om inte? Ja, då sätter man också krokben för sig själv...

Ett lag som naturligtvis hoppas innerligt på att Stockholmslagens rivalitet ska styra utgången vad gäller AIK:s ansträngningar är IFK Göteborg. Kan man gå hem med alla tre poängen ser det mycket bra ut vad gäller guldchanserna. TFF hemma med publiken i ryggen ska inte vara någon omöjlig uppgift om man spelar för ett guld; skulle man däremot inte ha saken i egna händer kan denna match mot ett fysiskt starkt TFF visa sig nog så tuff. Kommer AIK att gå för fullt i de tidigare guldkandidaternas inbördes möte? Kommer en småskadad Alexandersson (som tydligen är en stjärna i allsvenskan) att hålla? Det är två faktorer som kan ha oerhört stor inverkan på om det blir någon guldpytt på Kamratgården i år eller ej. Jag tippar faktiskt nej. Jag tror att Blåvitt får med sig ett kryss från Råsunda, och att man efter krampaktigt spel i sista omgången för nöja sig med kryss även hemma mot TFF. Önsketänkande? Kanske. Men när jag tittar i kristallkulan och ser en gråtfärdig Pontus Wernbloom som med högrött ansikte och svettig Svenne Banan-frisyr besviket drar upp tröjan över ansiktet för att gömma ansiktet i skam kan jag inte låta bli att le mitt bredaste leende.

Ett lag som tyvärr inte alls går att räkna bort är bespottade KFF; ett lag som trots en rejäl svacka med bl a två 0-5-förluster på raken ändå reser sig och kommer tillbaka - mycket tack vara en förmåga att ta poäng, och t o m vinna, mot de riktigt tunga konkurrenterna. Man har exempelvis slagit både DIF (hemma samt borta) och AIK (borta... så här långt) i år. Skulle AIK gå lottlösa från mötet med Blåvitt lär KFF få ta smällen - särskilt som Gnaget då får tillbaka avstängda herrarna Obolo och Pavey, två spelare som bägge två kan vara nycklar för att lirka upp det kyskhetsbälte som är fröken Kalmars defensiv. KFF sitter därmed i en tuff sits, där de flesta tänkbara scenarion slutar med att någon annan tar guld. Men - som sagt - så går KFF inte att räkna bort och varken DIF eller Blåvitt har råd att tappa poäng om man vill undvika att smålänningarna lägger sig i guldracet på allvar.

Hur ska det då gå för vårt kära DIF i år? Jo, jag tror faktiskt att det kan bli guld... Mycket - för att inte säga oerhört mycket - hänger på matchen AIK-Göteborg nästa omgång. Sillstryparna får bara inte kamma tre pinnar då - så enkelt är det. Samtidigt får man inte tappa fokus på vår egen match - den mot ett HBK som med Dusan Djuric på planen kan göra det oväntade, och som, sett till sitt spelarmaterial, har överpresterat kraftigt i år. Denna match är ingen säker trepoängare och kan - även om DIF haft rätt lätt för HBK på senare år - sätta käppar i hjulen för ett blårandigt guldtåg. Samtidigt får DIF tillbaka avstängda hjältarna Aki samt Jonson, och nu vädrar spelarna guld de med, och det får man ju säga, att sämre tändvätska finns ju. BP hemma ska vara en formalitet, och är denna match inte det är vi inte heller värda något guld - så enkelt är det. Drömscenariot är att detta gäng i den sista omgången ska vara definitivt avhängda utan chans att klara sig kvar i allsvenskan, och följdaktligen inte ha något att spela för. Men ett poängtapp per år mot den röd-svarta plantskolan får - hur som helst - banne mig räcka... nej, jag tror t o m att det räcker för flera år. Ska det behöva bli ett nytt fiasko som det i årets öppningsmatch? Nej tack.

Resterande två omgångar:

IFK Göteborg: AIK (b), TFF (h).
DIF: HBK (b), BP (h).
KFF: BP (b), AIK (h).
AIK: Blåvitt (h), KFF (b).

Allsvensk tabell, toppstriden, 24 omgångar spelade:
IFK Göteborg 24 12 7 5 42-23 19 43
Djurgården 24 12 7 5 37-22 15 43
Kalmar FF 24 13 3 8 39-31 8 42
AIK 24 10 8 6 30-24 6 38
----

TIPS:

Omgång 25
AIK - IFK Göteborg 1-1
HBK - DIF 0-1
BP - KFF 0-4

Omgång 26
IFK Göteborg - TFF 0-0
DIF - BP 5-1
KFF - AIK 2-1

Sluttabell, toppstriden:
Djurgården 24 12 7 5 43-23 15 49
Kalmar FF 24 13 3 8 45-32 8 48
IFK Göteborg 24 12 7 5 43-24 19 45
AIK 24 10 8 6 32-27 6 39

Gävle - glädjens stad

2007-10-12T02:20:00.001+02:00

Gävle får mycket skit, ganska så oförtjänt. För tänk vilken trevlig stad det är trots allt, och vilka trevliga upplevelser man kan ha där. Nu tänker jag så klart inte på DIF hockey här, även om de visserligen vann aftonens kamp mot Brynäs. Nej, här kommer snarare några försenade reflektioner från söndagens ödesmättade fotbollsmatch - en match som enligt alla förhandstips skulle bli svår, men som ganska snabbt kom att bli det glädjeämne som så många tillresta fans hoppats på.

Matchinledningen var visserligen en smula trevande, och ständigt giftige Oremo - en spelare som DIF för övrigt uppges vara nyfikna på inför nästa år - hade ett avslut som gick tätt utanför Dembos stolpe. Efter att den inledande förvirringen över att halka runt på en badrumsmatta målad som en fotbollsplan hade lagt sig började dock DIF spela fotboll, och det blev stundtals riktigt trevligt. Daniel Sjölund hade för dagen tagit klivet ned i den något ovana rollen som ensam balansspelare och skötte denna uppgift med bravur. I den roll som gamle Arneng så ofta blir stillastående och trampar på bollen innan han kan fördela den vidare tog Daja ständigt rätt beslut och var aldrig för sen med att agera. Samtidigt sökte han ofta rätt alternativ framåt; inte de svårslagna öppnande passningarna (som i regel hamnar hos motståndaren), men de lagom utmanande - de som kan ge oss ytor att gå framåt i, utan att för den skull riskera en "indian". I synnerhet Enrico och Jones blev ständigt serverade med fina bollar från glödhete Daja, som allt mer ser ut att bli en av centralpjäserna inför nästa år.

Efter en ihållande bra period i mitten av första halvlek (då Jones bl a stod för årets miss då han lyckades snubbla och missa öppet mål från en meters avstånd) såg lagen dock ut att få gå till halvtidsvila med respektive nolla intakt, men då slog han till - Quirino. Återigen blev han noterad i målprotokollet, och denna gång var det en riktigt fin prestation som föregick målet. "Qurre" fick bollen ute till vänster, klev innåt i banan, lurade sin försvarare och sköt sedan ett maskerat skott in vid närmsta stolpen, otagbart t o m för duktige Hugosson i hemmamålet. Med 0-1 kunde DIF sedan gå in till andra halvlek med vind i seglen mot ett håglöst Gefle som mest ställde ut skorna kändes det som. Efter många fina kombinsanfall var det en tidsfråga innan tvåan skulle komma, och den kom också, med kvarten spelad av andra halvlek. Efter effektivt passningsspel strax utanför boxen kunde Jones servera en framskjutande Enrico med en fin djupledsboll och brassen gjorde inget misstag då han kom fri med Hugosson. Matchen var därmed stängd och det kändes knappt som att Gefle orkade försöka komma tillbaka, även om de fick en boll i stolpen efter en allmänt tilltrasslad situation lite senare i andra halvlek.

På det hela taget var det dock ett mycket övertygande DIF som kunde lämna Strömvallen med tre poäng. Trots jobbigt underlag, avstängningar på Jonson och Aki, skada på Dahlberg, bortaplan samt allmän psykologisk press från Blåvitt (som med viss assistans från domaren avfärdat MFF) så levererade man nu när det verkligen gällde, och det var faktiskt länge sen det var såhär skönt att vara djurgårdare. Att vedervärdiga AIK dessutom, till synes över en natt, lyckats grusa sina drömmar om allsvenskt guld samt europeiska miljonintäkter i UEFA-cupen gör det inte sämre. Om Gnaget dessutom lyssnar på sin målvaktsfantom "Örat" och lägger sig mot Blåvitt i nästa omgång finns det goda möjligheter att även grusa chansen till Europaspel för Solna-gänget nästa år. Siktar man på en flopptrippel, eller nöjer man sig med en dubbel och spelar hem guldet till DIF? Den som lever får se...

Arnes återkomst

2007-10-04T19:32:00.001+02:00

Johan Arneng - vilken gåta. För lite drygt en säsong sedan var det inget snack om att han var allsvenskans bästa defensiva mittfältare, och det innebar uppenbart tjänstefel varje gång då Mr Lagerbäck valde att satsa på MFF:s sidleds-Danne som backup till Linderoth i landslaget. Men sedan kom den - den personliga tragedin som förvandlade publikfavoriten och härföraren Arneng till håglöse medelmåttan Arne Eng - en Dr Jekyll-Mr Hyde-transformation av demoniska proportioner som fått en publikfavorit att långsamt övergå i en bespottad syndabock. Att Arneng hela tiden jobbat föredömligt vad gäller att bl a täcka ytor i det defensiva spelet har liksom glömts bort, för den kreativa dimension som fanns i hans spel på den gamla goda tiden har helt gått upp i rök.

Under hösten har det t o m gått så långt att den tidigare givna spelmotorn hamnat på bänken till förmån för finländske dynamon Rihiilathi, samt offensiva alternativ med större register. Men det har också varit Aki som på nytt har tänt gnistan hos Arneng. Jag vet inte om det är den hårdnande konkurrensen om balansspelarpositionen, eller det faktum att Arneng vid ett par tillfällen fått chansen högre upp på mittfältet, men någonting har hänt. Arneng är tillbaka, och det underströks hemma på Stadion då han inledde det blårandiga målskytte som i slutändan gjorde att resultatet skrevs till 4-1. Detta var hans första mål sedan cupsegern mot GAIS 28/6 förra året, och det första allsvenska målet sedan succématchen hemma mot HBK (10/5) guldåret -05. Det var med andra ord inte en sekund för tidigt att Johan lät målsinnet tala. Att det - otippat nog - var med huvudet som han slog till, ja - det får ses som en ren bonus.

Det är dock den rent spelmässiga aspekten som är den viktigaste - och det är här som Arneng har kommit igång. Det har stötvis märkts tidigare under hösten, men ÖSK-matchen var egentligen den första då Arneng var riktigt bra över 90 minuter, låt gå att han - logiskt nog - mattades en smula mot slutet av andra halvlek. För första gången valde Siggi & Pålle att satsa på Johan ute på kanten, och det var många som inför avspark höjde på ögonbrynen över denna coachning. Men som så många gånger förr fick Siggi rätt och fansen fel. Arneng tog chansen och gjorde plötsligt nästan allt rätt; han vann närkamper, passade bollen i rätt tid och fungerade som den pådrivare som alla vill att han ska vara. Han var den gamle Arneng helt enkelt. ÖSK-matchen blev inte mycket mer än en formalitet för ett DIF som fick det mesta att stämma.

På söndag väntar dock en rejäl utmaning i Gefle, mot ett lag som inte förlorat mer än en ynka hemmamatch denna säsong, som kan sitt erkänt svårspelade underlag väl och som sällan underpresterar. Med både Aki och Magic Jonson avstängda ser denna match ännu tuffare ut. Vi behöver därför en Arneng i toppform mer än någonsin. Är han tillbaka nu, eller var ÖSK-matchen endast en tillfällig succé? Låt oss hoppas på det förstnämnda, och att vår gamle härförare åter hittat tillbaka till det fina balanserade spel som gjorde honom så omtyckt i de blårandiga leden. Kom igen nu Johan - visa att du är tillbaka för att stanna!

Dahlbergs skada allvarligare än förväntat

2007-09-27T11:44:00.000+02:00

Ja, vad säger man. Efter röntgen har det visat sig att den skada som Micke Dahlberg ådrog sig då han i derbyt fult stämplades av AIK:s argentinare Monsalvo är såpass allvarlig att något spel i de avslutande omgångarna inte är att tänka på. Det rör sig om en ledbandsskada i foten. Rehaben kommer att ta 6-10 veckor enligt dif.se. Mycket tråkig nyhet, med tanke på att Dahlberg var bäst på planen under derbyts första 45 minuter och hade kunnat bli mycket nyttig i de avslutande omgångarna. Krya på dig Micke!

Bild: Expressen

Fyra omgångar kvar...

2007-09-25T11:25:00.000+02:00

Då Blåvitt gästar GAIS ikväll i Göteborgsderbyt blir omgång 22 i årets allsvenska komplett. I och med det återstår inte mer än fyra omgångar - eller 28 matcher om man så vill. Det är mycket som ska avgöras under dessa - för DIF:s räkning - 360 minuter. Minst lika mycket hänger dock på guldkonkurrenterna - och de är tyvärr många...

Det har talats mycket i media om att ingen av guldkandidaterna förmår ta chansen att rycka ifrån de andra, och i de två senaste omgångarna har detta främst gällt DIF. I viss utsträckning stämmer detta, för det har skrällts fram och tillbaka och kryssats otaliga omgångar. Frågan är dock varför journalisterna är så förvånade. Välkommen till allsvenskan, serien där begreppet "alla kan slå alla" är mer än en klyscha man häver ur sig för att hålla liv i en avslagen match. Såhär är det i allsvenskan! Lag som framstår som helt avhängda gör ofta "otroliga upphämtningar", just eftersom konkurrenterna tappar så otroligt många poäng. Om man istället vinner sådär sex-sju matcher på raken, ja då klättrar man ruskigt snabbt i en allsvensk tabell. Det som är speciellt i år är väl att antalet potentiella guldlag - åtminstone i teorin - rent av är fler än de som INTE kan vinna. Rent matematiskt är det bara GAIS, Örebro, BP och TFF som är uteslutna i titelracet. Det är dock tämligen uppenbart att Gefle (27 p), Helsingborg (28 p) och MFF (31 p) inte kommer att ha något med guldstriden att göra. Bajen knep igår det sista halmstrået då man bortaslog Elfsborg (tack för den), men deras 33 poäng känns ändå i underkant med tanke på deras spelschema och den svajiga form man visat upp i år.

1. DIF 22 31-21 37 p
2. AIK 22 30-24 36 p
3. Kalmar FF 22 34-30 36 p
4. Elfsborg 22 35-25 35 p
5. IFK Göteborg 21 36-23 34 p
6. Halmstad BK 22 31-29 34 p
7. Hammarby 22 31-25 33 p

Istället ska det stå mellan DIF (37 p), AIK (36 p), KFF (36 p), Elfsborg (35 p), Blåvitt (34 p) och HBK (34 p). Inte mindre än sex lag är alltså högst verkliga guldkandidater, och är man hammarbyare kan man nog även få det till sju. Hur ser då de kommande omgångarna ut?

Om man börjar nedifrån så kan man direkt konstatera att HBK kommer att få det oerhört tufft att hänga med tåget. Med förstemålvakten Bahne skadad resten av säsongen har man två tuffa bortamatcher mot Elfsborg och Helsingborg, samt möte med DIF och Gefle hemma. Den sistnämnda ska de naturligtvis ta, men därutöver har man alltså två interna möten med guldkonkurrenter, samt Henke & Co borta på Olympia. Det ser tufft ut! För Blåvitt ser det än värre ut. I nästa omgång ställs man mot Bajen hemma, och den matchen luktar poängtapp lång väg. Därutöver väntar ett hårt prövat MFF borta, liksom AIK på Råsunda. Sedan har man en lätt avslutning hemma mot TFF, men frågan är om inte guldchansen flygit all världens väg vid det laget? Värt att hålla i minnet är att guldkalven Marcus Berg stått för 14 av Blåvitts 36 mål i år. Kan någon axla hans mantel nu under de avslutande omgångarna? Tveksamt...

Elfsborg ser helt klart farligare ut. Man har ett tacksamt schema där man bland annat har slagpåsarna BP och ÖSK på programmet. Den tuffaste matchen ser ut att bli mot HBK, men där har man ändå fördel av hemmaplan (och hemmaplastmatta) och man avslutar borta mot MFF, som om de har en bra dag kan vara en joker i leken. Någonstans känns det dock som att ett Elfsborg i form mycket väl kan gå ifrån de här matcherna med 10-12 poäng, något som sannolikt räcker till guld. Frågan är dock om man har den skärpan. Laget har - liksom AIK - även ett Europaspel som hägrar/stör.

Det känns tveksamt om Kalmar kan utgöra något reellt hot. Formen har inte varit speciellt bra i höst och då kan bortamöten med lag som ÖSK och BP visa sig nog så svåra. MFF kan man nog klara av, men AIK? Det förhatliga Solna-gänget kan mycket väl ta tre poäng borta på Fredriksskans i den avslutande omgången. Dessförinnan har man GAIS hemma och TFF borta; två matcher som man - åtminstone i sin egen bok - bara ska vinna. Därutöver väntar en potentiellt oerhört viktig match mot Blåvitt i den näst sista omgången, dock med fördel av hemmaplan för Gnaget.

Rent spontant känns det som att det är Elfsborg och AIK som kommer att utgöra de största hoten mot ett nytt blårandigt SM-tecken, och är någon egentligen förvånad? Dessa lag har stundtals bjudit på fint spel och lyckats såväl föra som vinna matcher; en inte alltför enkelt konst i allsvenskan. AIK har fått ett oerhört lyft genom sina argentinare, men har nu även tappat tidigare nyckelspelaren Wilton, något som måste kännas. Samtidigt har man två möten med guldkonkurrenter kvar, och även om man kan se det som att "man har saken i egna händer" så kommer det inte vara några lätta matcher; varken mentalt eller fotbollsmässigt. Såväl AIK som Elfsborg har även UEFA-cupspel att tänka på...

DIF då? Ja, vi har ju tillsammans med Elfsborg det som på pappret måste kallas för det lättaste spelprogrammet. Vi har två av jumbo-lagen (ÖSK och BP), och vi möter bägge två hemma på Stadion med publiken i ryggen - två matcher som måste innebära sex poäng om man har någon som helst guldambition. Gefle borta är dock en riktigt otäck match; de kan sitt underlag väl, har en utpräglad spelidé samt en (o)vana att ta poäng av de topplag som kommer på besök. HBK borta är inte heller det någon lätt match, men den känns nästan att föredra framför Gefle-matchen. Vi har på senare år haft överraskande lätt för HBK, och även om bortamötet förra året slutade med trista 0-0 så har jag en positiv känsla inför årets möte. Hur många poäng är vi tvungna att ta i de kommande omgångarna? Ja, det beror nog främst på Elfsborg och AIK. Börjar dessa två tappa poäng i de kommande omgångarna, då ska det bara bli SM-guld. Om de inte tappar, då måste vi kompromisslöst se till att höja oss vi med. Full fart framåt, mot guldet!

Resterande fyra omgångar för topplagen:
DIF: ÖSK (h), Gefle (b), HBK (b), BP (h)
AIK: GAIS (h), TFF (b), Blåvitt (h), KFF (b)
KFF: MFF (h), ÖSK (b), BP (b), AIK (h)
Elfsborg: BP (b), HBK (h), ÖSK (h), MFF (b)
Blåvitt: Bajen (h), MFF (b), AIK (b), TFF (h)
HBK: Gefle (h), Elfsborg (b), DIF (h), Helsingborg (b)

Fotnot: Blåvitt har en match mindre spelad och kan vid seger ikväll ta sig upp på 37 poäng och då även ta över serieledningen i kraft av bättre målskillnad än DIF (i skrivandes stund 36-23 mot DIF:s 31-21).

Delad poäng, men bara en vinnare

2007-09-24T22:55:00.000+02:00

Så har krutröken lagt sig, svetten börjar stelna, ångesten släppa. För ångest, det är vad ett typiskt derby är. Panikångest är väl närmast hur man kan beskriva känslan inför aftonens spektakel - det viktigaste derbyt på... jag vet inte hur många år. Ett derby som innehöll en hel del, bl a en medioker domarinsats, en internationellt slagkraftig publik och en Qurre som fick täppa till truten på de gnagare som förtjust fnissat över "14-miljonersmannen", "floppvärvningen" etc. Vad vore mer floppartat än att skratta ut killen som ett halvår senare kostar en SM-guldet? Ja, det kan man fråga sig. Jag vill så klart inte ta ut någonting i förskott - men det är onekligen en tilltalande tanke...

Derbyt började annars katastrofalt. Visst, det kunde ha varit än värre - vi kunde ha släppt in ett tidigt mål. Men efter tre varningar på de första 14 spelminuterna kändes det ofrånkomligt att åtminstone någon utav Komac och Davids skulle åka på ett rött innan aftonen var över. Samtidigt var vi kraftigt tillbakapressade till en början. Med tiden lugnade dock domherre Hansson ned sig en smula, samtidigt som vi började få lite fart på bollen. Davids höll sig i skinnet matchen igenom och Komac fick så småningom kliva av av egen kraft i andra halvlek. Dagens individuella hjälte för vår del blev dock - för tredje gången det senaste halvåret - en osannolik herre; en kille som beskrivits som "inte någon fotbollsspelare" och all annan möjlig dynga av förstå-sig-påare i diverse media och som man som djurgårdare har fått ta tråkningar om ett bra tag. Förhoppningsvis är det slut med det nu. För skulle vi - knack-knack - ta guld i år kan man inte bortse från killen som ordnade reduceringen hemma mot Elfsborg, gjorde två mål borta mot HeIF samt spräckte Örlunds nolla i det überviktiga höstderbyt. En sån spelare har - tvärt om - en mycket stor del i ett eventuellt guld. Låt oss hoppas att han - liksom vi andra blåränder - får uppleva det.

Derbyts främsta stjärna totalt sett var annars för vår del kollektivet och det höga moralen. Alla - och jag menar verkligen alla - jobbade för varandra i defensiven och såg gång på gång till att bli övertaliga mot motståndarna, så att killar som Dulee Johnson och Obolo sällan fick mer än ett ögonblick på sig. Tyvärr räckte detta ögonblick till en kvittering då Obolo iskallt hoppade över ett inspel och friställde landsmannen Valdemarin. Det sved så klart, men jag är inte bitter utan ser det mer som ett olycksfall i arbetet - som något som tyvärr händer ibland. Det var trots allt vackert spelat, och jag vill inte lasta vårt försvar för detta missöde. Hade vi haft lite mer flyt hade vårt i övrigt på det hela taget fina försvarsspel kanske räckt längre än till en poäng. Första halvlekens bästa spelare var t ex Dahlberg, och han fick utgå med skada i den andra halvleken. Hansson får skämmas för att han inte förmådde hitta ostskivan efter Monsalvos fula stämpling... Hur hade Dahlbergs andra halvlek kunnat se ut, om han fått chansen?

Men, men - bitter ska man inte vara. Nu håller jag istället tummarna för följande:
* Att Göteborg tappar poäng i 031-derbyt imorgon kväll.
* Att Dahlbergs skada är lindrig.
* Att Siggi hittar en bra högerbackslösning till på lördag då Davids är avstängd och Sölvi fortsatt (?) är skadad. Tänker Kebba fortsätta vara skadad? Om inte - tänker han sluta med att vara en säkerhetsrisk? Vore trevligt...
* Att Enrico har gjort sitt på högerkanten, åtminstone för i år.

FFF?

2007-09-24T13:35:00.000+02:00

Full fart framåt? Eller håll tätt bakåt? Det är frågan då DIF gör sig redo för att äntra Solna-bunkern i vad som ser ut att bli decenniets kanske viktigaste derby. Man ställs mot ett AIK som visat en mördande form under sensommaren/hösten, men som också visade upp vissa svagheter senast mot Halmstad, och som dessutom drog på sig ett par onödiga avstängningar. Kenny Pavey såg i det närmaste gråtfärdig ut då han insåg vad det innebar då domare Fröjdfeldt halade upp det gula kortet senast. Denna avstängning tackar naturligtvis DIF för...

Det Siggi & Pålle måste fundera på inför aftonen är först och främst vilket spelsystem som ska gälla. Ska man satsa på det 4-4-2-spel som man jobbat på att nöta in den gångna säsongen, eller ska man satsa på nygamla 4-3-3; ett system som på de två senaste omgångarna visat sig mycket lyckosamt i en match (HeIF borta), och mindre lyckosamt i en annan (TFF hemma)? I min värld tror jag främst att detta val blir beroende av vilka spelare som finns tillgängliga. DIF har visserligen inga anstängningar att tänka på, men ovälkomna problem i en magsjuk Magic Jonson, liksom en vadskadad Aki Riihilathi; bägge två tveksamma till spel. Det är finländaren som är nyckeln här. Jonson kommer att leverera oavsett spelsystem. Finns Aki tillgänglig tror jag dock att Siggi är fast besluten om att satsa på honom, och därmed också 4-4-2. Aki är effektiv i balansrollen och är samtidigt en riktig krigare, som i ett derby inte lär vika en tum. Han var dessutom oerhört effektiv i derbyt mot Bajen vad gäller att neutralisera motståndarnas speldirigent (Eguren) - även om medlen för detta ibland kan tyckas ha varit väl bryska - något som Siggi knappast har glömt.

Om Aki saknas ikväll tror jag att man väljer en 4-3-3-uppställning. Man kan visserligen spela med en 4-4-2:a också, och i så fall satsa på Arneng, Komac eller rent av Sjölund i den viktiga balansspelarrollen. Arneng har dock inte varit i bra form på länge, Komac visade prov på riktigt dåligt spel senast mot TFF och Sjölund är ett namn som nog behövs högre upp i planen om man ska gå in med en defensiv formation. Satsar man istället på 4-3-3 blir det inte lika viktigt att få med mittfältet i anfallen, samtidigt som AIK lär få svårt att flytta upp sina ytterbackar i alltför offensiva positioner. I en 4-4-3-uppställning kan jag tänka mig att man satsar på rutinerade firman Arneng-Sjölund på mittfältet, med en mer offensiv Enrico framåt. Sedan är det fritt fram att gissa vilka tre anfallare som startar, men min peng ligger på Jonson (tämligen självskriven), Dahlberg (stor, stark och användbar på fasta situationer) och Quirino (fick inte mycket uträttat mot TFF, men verkar ändå ha bättre form än Jones).

4-4-2:
------ Jonson -- Dahlberg ---
- Sjölund - Komac --- Enrico -
-------------- Aki ----------------
Tauer-Kuivasto-Mackan-Davids
------------ Dembo ---------------

4-3-3:
- Jonson - Dahlberg - Quirino -
------------- Enrico --------------
------- Sjölund ---- Arneng ------
Tauer-Kuivasto-Mackan-Davids
------------- Dembo --------------

På det hela taget känns det hur som helst inte som att uppställningar eller taktiska upplägg kommer att bli avgörande ikväll. Derby är derby, och då brukar det istället vara killer instinct som räknas och slumpen som avgör åt vilket håll målen faller. Visst kan man känna att AIK på rent spelmässiga grunder är en smula favorittippade, men samtidigt... Hur många gånger har inte härliga Djurgården varit favorittippade och ändå dukat under? Det hände även under guldåren med Kongo-Kim m.f. i laget.

AIK kan ikväll vara sin egen värsta fiende. Man har redan sett till att grovjobbaren Pavey inte medverkar, och även om den naturlige ersättaren Rubarth är en typisk derbyspelare så är denna rokad en försvagning. Även den påtvingade omdispositionen i mittlåset (där Nicklas Carlsson förväntas gå in istället för avstängde Arnefjord) kan vålla problem. Vidare så ska man inte glömma att Gnaget är piskade att vinna. Ett kryss ser säkert de flesta som en seger för DIF, och gör bara Bajen (någon nytta ska man väl få ha av dem?) vad de ska ikväll i Borås så kan vi behålla serieledningen även vid oavgjort resultat. Detta, samt det faktum att DIF har det klart lättare spelschemat de sista omgångarna, kan säkert bidra till viss krampaktighet hos Solna-gänget om de inte får ett tidigt mål att gå på. Så kom igen nu DIF; full fart framåt, men inte huvudlöst. Glöm inte defensiven - den kan bli vårt bästa vapen ikväll. Visa att vi inte bara har de bästa fotbollsspelarna, utan även har det starkaste psyket!

En trött poäng på Stadion

2007-09-18T22:26:00.001+02:00

Baksmällan har lagt sig nu. Men huvudvärken är kvar. Det som hade kunnat bli (och borde ha blivit) en guldfest i stor stil hemma mot ett av seriens absolut svagaste lag blev istället en slätstruken tillställning med bitter eftersmak. DIF satsade glädjande nog återigen på en 4-3-3-uppställning, men längre än så kom man inte i det sentimentala romantiserandet kring den "gamla" Djurgårdsmodellen. Mittfältet - som var så framgångsrikt borta mot Helsingborg - höll helt enkelt inte måttet. Varken Enrico, Sjölund eller Komac hade någon speciellt bra dag, och den förstnämnde var faktiskt riktigt usel. Det hjälpte liksom inte att Jonson slet på bra, för laginsatsen som helhet var under all kritik.

Ytterbackarna fyllde visserligen på med hyfsat bra effektivitet, men försvaret blev i viss mån lidande; något som blev plågsamt uppenbart då gästerna tidigt i andra halvlek kunde ta ledningen efter en snabb omställning och en situation där fyra djurgårdare stod hjälplösa inför uppgiften att markera en ensam TFF:are som enkelt kunde stöta in bollen i mål. Efter målet blev det - som väntat - kinesiska muren och igelkottsförsvar som gällde för gästerna, och DIF fick äta upp sitt huvudlösa anfallande; för nu fick man inte mycket gratis mot ett TFF som sjönk väldigt lågt. Man skapade visserligen ett par bra chanser, men på det hela taget var det för dåligt och Jones liksom Quirino kan läggas till samlingen namn som inte höll måttet. Dahlberg bidrog med betydligt mer under den tid han fick vara inne än de bägge anfallskollegorna gjorde tillsammans under sin tid på planen.

Då Jonson slog in 1-1-bollen spreds genast den där härliga vibben över Stadion... Den där känslan som säger "kom igen nu, nu har vi dem där vi vill - nu vinner vi". Men det gjorde vi inte. Visst, det vaskades fram ett par ytterligare chanser, men bolluslingen ville inte in. Den spelmässiga scenförändringen var dock påtaglig och herrar som exempelvis Enrico lyfte sig efter målet ett flertal nivåer. Frågan är varför man inte kan spela på topp redan från matchminut ett? Är det en styrka att vi förmår komma igen från underläge, eller är det en svaghet att vi spelar så slappt och oinspirerat från start att bollarna ofrånkomligen trillar in bakom Dembo? Jag vet inte. Allt jag vet är att DIF hade chansen att rycka rejält igår; att skaffa sig ett ypperligt läge inför nästa veckas blytunga match på betongbunkern i Solna. Man tog den inte, och det känns skit, rent utsagt.

Ska man ändå försöka se något positivt så är det så klart att vi kom igen från underläge ännu en gång (dock mot ett skitlag som knappt kan försvara sig på ett godkänt vis) samt att vi inte drog på oss några avstängningar till derbyt (något som hotade fyra spelare inför matchen). Det känns dock som en klen tröst, för visst hade man hellre haft två poäng till i fickan och någon avstängning mer när vi kliver ut på Råsunda nästa vecka. Nu är det dock bara att gilla läget och hoppas att vi kan dra nytta av att ha fokuserat på en enskild match i ett par veckor nu; för TFF-matchen har knappast funnits i någon blårandig spelares huvud, det blev påtagligt på Stadion igår kväll...

Sagan om kejsarens nya kläder

2007-09-12T01:02:00.000+02:00

Efter ett långt sommaruppehåll är det åter dags att ta tag i bloggförfattandet. Vad satte då den sten i rullning? Jo, det ska jag tala om. Idag gick nämligen Sverige in i fotbolls-VM... tydligen. Vi talar så klart inte om samma underhållande och omtyckta sport här som den som spelas av Ronaldinho, Totti, Ibrahimovic och grabbarna. Nej, vi pratar om någonting helt annat, men - om man ska tro sportjournalisterna - minst lika skyddsvärt, speciellt och vackert: damfotboll.

Ibland hör man upprörda röster höjas så fort kritik riktas mot den bristande kvalitet som damfotbollen bjuder på. Ibland får man t o m höra så banala argument som "... men tjejer måste ju också få spela!". Ja. Naturligtvis. Men i direktsänd tv? Skulle inte tro det. Varför ska det daltas så med denna miserabla, patetiskt dåliga idrott? TV 4 (som har sändningsrättigheterna) slår naturligtvis knut på sig själva i sina försök att haussa eventet, och har som vanligt dyngspridarna Aftonbladet och Expressen i tätt släptåg. En sak måste jag dock fråga mig. Sedan när är det någon mänsklig rättighet att få figurera i tv iförd ett fotbollsställ? Många verkar helt ha glömt varför man tittar från början. Fotboll är ju ytterst en form av underhållning och ingenting annat. Vad som gör dessa återkommande mästerskap i damfotboll så patetiska är den totala avsaknaden av just underhållningsvärde i kombination med all mediahausse, och då produkten inte är underhållande för fem öre blir det bara pinsamt... och det blir definitivt inte bättre av att man köttar in ett par glada golden retrievers à la Ola Wenström som jagar sin egen svans och samtidigt förtjust skriker ut sin glädje över hur vackra kejsarens nya kläder är...

- Jösses, titta här Pontus, vilken fin krossboll - och vilket skott!
- Ja Ola, det där påminner mig om min tid i Leicester... då fick jag ibland på en och annan pärla som den där.
- Ja, det är väl inte för inte som man brukar prata om Therese Sjögran som damlandslagets Zlatan?! Wow! Härligt!

Och jo, visst hade damfotbollen kunnat vara bättre om man fått samma ekonomiska resurser som herrarna. Men hade det varit någon dramatisk skillnad? Knappast. Det är här inte heller fråga om någon manschauvenism; det finns helt enkelt ett flertal grundläggande fysiologiska faktorer som gör att damfotbollen aldrig kommer att komma i närheten av herrfotbollen, rent tekniskt. Skott, inlägg och nickar kommer aldrig att vara lika hårt pressade, närkamperna kommer aldrig att vara lika hårda, löpningarna kommer aldrig att vara lika snabba... I realiteten skulle svenska damlandslaget kanske kunna spela i division fyra eller möjligen tre om man drar en parallell till herrfotbollen; och då ska man ändå komma ihåg att herrallsvenskan ofta kritiseras för att underhållningsvärdet är lågt jämfört med många utländska ligor. Med tanke på hur lång tid det tog innan man fick in herrallsvenskan i rutan vore det inte mer än rätt att man började i rätt ände även vad gäller damfotbollen och lät den existera utanför tv-sändningarna tills den visat sig förtjänt av bevakningen, istället för att - som nu - satsa på renodlad könskvotering. Det funkar inte i allmänhet, och i synnerhet inte i underhållningsvärlden.

När årets VM-spektakel är över kommer TV 4 säkerligen - sin vana trogen - att presentera "glädjande siffror" om rekordnoteringar vad gäller tv-tittare etc. "38,4 miljoner svenskar såg Sverige spela!", hej och hå. Vad beslutsfattarna på TV 4 inte låtsas begripa är dock att samma människor förmodligen med samma entusiasm hade bänkat sig i tv-soffan om det gått att se Sverige spela final i VM i undervattensrugby för enbenta med förståndshandikap. Så länge det finns en blå-gul tröja att heja på och en chans på någon form av medalj, pokal eller diplom så klappar nämligen de svenska hjärtana hårt och snabbt. Väl tillbaka i den bittra vardagen så är det ändå inte mer än 200 personer som är på plats på en "toppmatch" i damallsvenskan. I slutändan hoppas jag därför innerligt att även de mest inbitna blågultfantasterna snart inser att kejsaren egentligen är naken...

Stockholm tillhör oss!

2007-05-31T15:18:00.000+02:00

En seger för rättvisan och godheten. Äntligen. Men vem hade gissat det till en början? Matchinledningen vittnade ju snarare om en stundande katastrof. AIK:s ytterbackar kom på överlappningar i våg efter våg på öppna autostrador utefter sidlinjerna, ned mot hörnflaggorna, och oordningen i DIF-försvaret var påtaglig. Så kom också målet som ett brev på posten, och även om Dembo kanske borde ha stött bollen till hörna, och även om den brasilianske dussinliraren på topp kanske var offside, så kunde man inte säga att det kändes varken ologiskt eller orättvist. Efter målet pekar ingenting på en vändning. Mattias "Magic" Jonson haltar ut och byter och Gnagets bronckande mittfältsfjunis skjuter klockrent i ribban. Känslan är att ridån snart faller framför den frenetiskt trummande "borta"-klacken...

Men så händer nåt. Det känns oklart vad, men plötsligt börjar DIF få tag i lite andrabollar och vinna lite närkamper. Man lyckas även få lite bättre bredd på laget och börjar täppa till ytorna för Gnagets yttrar och ytterbackar, som inte längre ostört kan vandra ned mot hörnflaggorna. Lägg därmed till lite jävlar anamma och individuella prestationer, så är det plötsligt match igen, från att ha sett avgjort ut redan från början. Så strular Tjernström till det för hemmalaget, Jonson-ersättaren Amoah får bollen och serverar kyligt Sjölund, som nu - till skillnad från några minuter tidigare - får bollen på rätt fot, och som iskallt placerar in bollen bakom "landslagsmässige" Örlund med en finstämd vänsterdoja. De gul-svarta är i chock, och samtidigt som trumman på norra stå försöker få fart på trupperna på läktaren igen så är det återigen Dajas vänster som talar; denna gång strax utifrån boxen, och bollen letar sig märkligt nog in bakom den bländande målvaktsfantomen. Extasen är ett faktum.

I andra halvlek är matchbilden som förbytt. AIK byter friskt för att få igång någon form av spel, och hyllade Norling flyttar runt sina spelare som en senildement pensionär flyttar memorybrickor vid eftermiddagskaffet. DIF sjunker långt ned och försvarar; bland oroväckande långt. Men det låga försvarsspelet resulterar i dåligt med ytor för Gnaget att gå framåt på, och det offensiva spelet knyter sig allt mer. Det lyfts en hel del långt och firma Johannesson/Toni tackar och tar emot. Under en period känns det som att matchuret på Råsunda går bedrövligt långsamt, men till slut börjar full tid närma sig, och alla blåränder kan pusta ut över tre säkrade poäng då Enrico - på andra försöket - jagar fram på en omställning och sätter bollen i nät bakom en sprattlande Örlund. Den lille brassen riktar demonstrativt pekfingrarna mot himlen och tackar gud i det lätta duggregnet samtidigt som Norra stå så sakteliga börjar tömmas på folk. Det är magi, det är lycka. Det är den derbyseger vi väntat på så länge nu...

Tankar kring spelarprestationer kan man naturligtvis ha. Sjölund lyfter sig till Jonson-klass och sliter hårt för varje boll, Concha briljerar med tempoväxlingar en masse på sin högerkant, Amoah fyller överraskande väl luckan efter småskadade Jonson, Komac springer hur mycket som helst och mittbackarna stångas så det står härliga till. Men det man minns kommer inte vara spelet, utan känslan. Tifo-matchen före avspark slutade i mitt tycke 1-1 och bjöd på en kunglig inramning till en fight som man sent kommer att glömma; och känslan är att DIF nu hänger på i toppen samtidigt som Gnaget får ett långt EM-uppehåll på sig att begrunda vad som gick snett, alternativt stoppa huvudet i sanden och romantisera över 20-25 minuter då man fick matchen dit man ville och spelade ut sina ärkefiender. Oavsett vilket, de kan göra som de vill - det bjuder vi på. Stockholm tillhör oss; det är inte bara något vi skriver på vår tröja...

Misär

2007-05-18T12:04:00.000+02:00

Först andra raka torsken mot GAIS hemma på Stadion efter miserabelt spel. Sedan sorti ur cupen borta mot Gefle, trots stundtals överlägset spel. Oklart vilket bottennapp som är värst, men vi har inte marginalerna på vår sida just nu. Det blir även alltmer uppenbart hur viktig Mattias Jonson är för laget. Som om hans frånvaro inte var illa nog så står nu även Lance Davids på skadelistan... Förhoppningsvis är dessa båda herrar snart åter i spel.

Det är inte lätt att hitta positiva saker just nu, men några går att skaka fram. Kebba Ceesay gjorde en fin match mot Gefle och ser ut att kunna bli en fullgod ersättare om (när) Concha försvinner. 19-åringen har ett bra steg, är brytsäker och hyfsat teknisk, samt verkar inte rädd vad gäller att hänga med i offensiven. Även Dahlberg imponerar med hårt slit och tekniska nummer av hög klass. Målet mot Gefle var liksom det viktiga mot Elfsborg borta avancerat, och den som tror att Dahlberg bara är en bronck som kan använda huvudet får nog tänka om... Batan var även han bra mot Gefle och gjorde sin bästa insats i år, även om han inte direkt rosat marknaden tidigare.

Alla vägar bär till... Borås?

2007-05-06T11:24:00.000+02:00

Efter en säsongsinledning som varit en resa mellan hopp och förtvivlan är det dags att ta sig an svenska mästarna borta på plasten på Borås Arena. Kan det bli tre poäng som när Sören Larsen prickade in sitt klassiska 1-2-mål i ösregnet? Det känns mer ovisst än någonsin...

Elfsborg inledde säsongen rätt knackigt, och var på god väg att kölhalas i media efter tredje 1-1-matchen (plastgräsbröderna Gefle hemma). I omgång fyra lyckades man dock betvinga Helsingborg borta på Olympia (0-1), och nu är det positiva tongångar igen. Det har dock varit en del interna spänningar, främst p g a surkartet Anders Svensson, som ville grina ut i media som vanligt. Nu verkar dock snurrfintstjockisen vara på bättre humör igen, och det finns alltid ett orosmoment i att han gör en bra match; särskilt hemma.

Djurgården, i sin tur, kommer till spel med ett relativt skadefritt lag, som dock lider av två avstängningar; Tauer är borta efter sitt tredje gula, och Komac efter två gula borta mot KFF senast. Eftersom Daja nu är tillbaka och fick hoppa in senast räknar jag kallt med att han tar Komacs plats. Vad gäller Tauer känns det helt klart mer ovisst, men frågan är om bespottade Stoltz inte får göra säsongsdebut nu. Han är trots allt den enda naturliga vänsterback vi har tillgänglig. Bland long shotsen återfinns annars Batan, Sölvi och Ceesay.

I övrigt finns ingen anledning att ändra på startelvan. En del spelare spelade klart under sin förmåga. I Davids och Arnengs fall hoppas jag att det berodde på att de bägge ådrog sig småskador i matchen innan och inte var riktigt hundraprocentiga. Nu har man fått återhämta sig en vecka och borde vara fit for fight... Ellos har visserligen många spelskickliga och löpstarka spelare, men 4-3 i målskillnad efter skrämmer inte direkt. Man kan även fråga sig om det är så klokt att spela med en ensam anfallare när man har åtminstone tre dugliga i truppen... Ovisst var ordet!

Foto: Pressens Bild

Upp som en sol...

2007-04-29T22:25:00.000+02:00

Det var med vind i seglen och en positiv trend som DIF åkte till Kalmar och Fredrikskans för säsongens första riktiga bortamatch. Resan hem känns nog dubbelt så lång - både för spelare och tillresta fans. Frågan är vad som hände... För det var ett återfall i gamla synder det blev frågan om. Om man vill dra paralleller till BP-matchen eller till förra säsongen är helt valfritt, men en sak är säker; det var inte det spel man bjöd på mot HeIF eller ens mot HBK man tog med sig på bortaresan. Istället var det ett ganska håglöst lag som kom till spel. Både Mattias Jonsson, Lance Davids och Enrico hade varit osäkra till spel, och hur mycket deras ev skavanker spelade in kan man förstås bara spekulera i; men i slutändan var det ett helt lag - och inte bara ett par enskilda spelare - som underpresterade.

Tauer bjöd på en ganska så dålig insats där han slarvade en hel del i passningsspelet - inte minst precis före paus då KFF kanske borde ha tagit ledningen efter en två mot en-situation som uppkom pga av en tysk indianpassning. Concha verkade stabil, men kryddade sedan med att förorsaka KFF:s straff på ett ganska osmidigt sätt. Arneng var ofta stressad och felvänd; samma problem som uppkom gång efter gång mot BP. Davids var ovanligt osynlig och oföretagsam. Jonson var bra utan att vara "Magic Jonson" och Jones jobbade och slet, men utan att få till det riktigt i slutändan. Den enda spelare som var ett glädjeämne i eländet och som förtjänade VG för sin insats var alles vår favorit-gambier; Pa Dembo Touray. Här har vi en spelare som har utvecklats kontinuerligt från säsong till säsong och nu äntligen verkar vara mogen rollen som pålitlig förstekeeper. Fysiken har hela tiden funnits där, men nu verkar även omdömet och timingen i höjdspelet ha kommit ikapp. Hey-hey...

Om man lämnar spelarna så får man säga att Siggi tyvärr visade viss tveksamhet i sina aktioner från bänken. I vårt första byte väljer man att plocka av Davids när Sjölund ska komma in som en injektion i andra halvlek. I efterhand blir det förrödande, eftersom redan varnade Komac drar på sig ytterligare en ganska onödig varning och därmed får lämna planen i förtid. OK om Komac hade hållit högre klass; då hade man kunnat köpa prioriteringen på ett annat vis. Nu är det dock inte så. Davids är en klart mer företagsam spelare, och Komac var varnad. Den enda rimliga förklaringen till att inte byta ut slovenen är då om Lance hade känning av sina skada. Efter utvisningen och 1-0 verkar Siggi sedan anse att loppet är kört. För om man verkligen vill göra mål, varför då byta ut förra säsongens två bästa målskyttar (Jonson / Jones) och ersätta med killar som inte gjort mer än varsitt mål i DIF-tröjan hittills. Man undrar ju...

Bild: vg.no

Inga konstigheter

2007-04-26T21:39:00.000+02:00

På torsdagskvällen gick DIF in i svenska cupen. Knappa två timmar senare steg som väntat Norrby IF ut. Samma Norrby som givit oss hårdföre DIF-legenden Vito Knezevic. Några större rubriker än så verkar dock inte gärdsgårdsgänget från div 1 södra förmå generera, utan det blev en ganska lätt seger för ett hyfsat reservbetonat DIF. Målen prickades in av nyförvärvet Dahlberg och mittbacken Ottesen, som för dagen tagit över Kuivastos plats i mittlåset.

En järnkamin! (del 2)

2007-04-22T20:50:00.000+02:00

Mattias Jonson. Vad ska man säga om karlen? Många ifrågasatte det kloka i att slänga upp närmare 13 miljoner kronor för en 31-årig bronck utan nämnvärd teknisk begåvning då han signades från Norwich 2005. Idag finns det inga frågetecken längre. Vilken spelare, vilken man - vilken järnkamin! Mot Helsingborg visade han återigen att han är i en hysterisk form och en spelare med sådan moral och kämpaglöd kan baske mig få fart på vilka trötta haltehjon som helst. "Magic Jonson" visade vägen och i slutändan blev det bokstavligen frågan om en smärre våldtäkt...

Det var dock inte bara Jonson som visade klass mot HeIF. Davids, Enrico, Komac, Arneng; mittfältet var dominant. Till en början var man visserligen rejält utmanövrerade av taggade skåningar, men vilken vändning det blev. Idag kan man bara luta sig tillbaka, njuta och se fram emot KFF borta. Tänk vad skönt det är att vara djurgårdare...

If it ain't broken...

2007-04-21T12:15:00.000+02:00

Några timmar kvar nu till DIF - HeIF på härliga Stadion och det är dags för en indikation. Var det BP-fiaskot eller HBK-succén som slog an tonen för hur säsongen 2007 ska se ut? Visst, det är alldeles för tidigt att dra slutsatser om säsongen efter omgång tre, men visst blir resultatet mot tilltänkta guldkandidaten Helsingborg någon form av kvitto, såväl för ledning som supportrar.

Daniel Sjölund är fortsatt borta från spel pga problem med en häl. Därmed lär startelvan från HBK-matchen få förnyat förtroende, även om Dahlberg säkert stärkte sina aktier genom sitt mål senast. If it ain't broken, don't fix it.

Bägge lagen har höga förväntningar på matchen och siktar på tre poäng. Det kan förväntas borga för en hård fight med många målchanser, något som jag inte är alldeles övertygad om är en bra sak. I sådana fall blir det oerhört viktigt att firma Mackan/Toni - som inte direkt övertygade mot HBK - kommer tillbaka och gör en bra match, särskilt vad gäller att hålla åldermannen från Högaborg i schack. En annan viktig ingrediens är mittfältsspelet, där Davids och Enrico måste tillföra energi framåt och sätta press på HeIF:s defensiv, samtidigt som Arneng, och i viss utsträckning även Komac, måste kliva in resolut i närkamperna och vinna så många bollar det går. Ytterst blir inställningen säkert en avgörande fråga, och vi får hoppas att härliga Djurgår'n hunnit ladda om sedan i måndags...

Mäktiga gnaget...

2007-04-19T23:09:00.000+02:00

Succé förra året. Succé under försäsongen. Entré hybris, spekulationer om inte bara SM-guld, utan om att etablera sig i Europa på lång sikt etc. Det verkar som att Superettanfiaskot helt är bortglömt, och nu tror de flesta solnaiter att AIK är Sveriges bästa lag och somliga verkar redan ha bokat upp Lennart Johanssons pokal. Varför då, kan man fråga sig.

För ärligt talat, vad har man för klasspelare? När man tittar närmare på truppen är det i grund och botten superettanlirare efter superettanlirare. Även när det gäller "stjärnor" som Wilton och prestigevärvningen Stephenson är de allsvenska matcher de har under bältet lätträknade. Som jag ser det har man en spelare som bör räknas till de bästa i allsvenskan på sin position, och det är burväktaren Örlund. Då ska man ändå komma ihåg att målvakterna i allsvenskan överlag håller en sorgligt tunn kaliber. Möjligen kan högerbacken Jonsson få vara med på ett hörn om han fortsätter som förra året. Men nu är han visst skadad... Allt är fortsättningsvis tydligen glömt och förlåtet vad gäller strulputten och pajasen "Dulle". Sen när är han en klasslirare enligt någon annan källa än duleejohnson.com? Rubarth? Hulsker? Tamandi? Klass rakt igenom, absolut...

En svala gör ingen sommar, och en bra allsvensk säsong gör inget sm-guld; det kan säkert de gulsvarta bli varse i år. Norling verkar för all del vara en duktig taktiker, men det är svårt att pressa vatten ur en sten, oavsett hur starka nypor man har. Så, mäktiga Gnaget, varför inte komma ned på jorden, sänka förväntningarna och köpa att tre oförtjänta poäng borta mot blåvitt och kravaller bland barnfamiljer kanske blir en av säsongens höjdpunkter när den ska summeras om sisådär sex månader? Då kanske vi kan slippa gallerskak och brandsläckare på Råttis i år. "The higher they climb, the harder they fall", och tänk vad fort en del glömmer...

Bild: Aftonbladet

En järnkamin!

2007-04-16T21:35:00.000+02:00

Mattias Jonson - vilken kille. Om han var anonym i BP-matchen så var han ju raka motsatsen, milt uttryckt, i hemmapremiären. Han kämpade, slet, sparkade både bollar och motståndare och var inblandad i varje situation värd namnet. Jonson spelade även fram (hmm, nåja) till bägge målen och gjorde ett själv som de flesta på Stadion nog ansåg borde godkännas, men som vinkades bort för offside (såhär i efterhand sannolikt korrekt gjort). Brunkarkungen Jonson är verkligen järnkaminen personifierad - keep up the good work!

Hedersomnämnanden bör även sändas till Davids och Enrico, som bägge två gjorde pigga insatser. Sydafrikanen visade klass redan i höstas, men Enrico har höjt sig ett par nivåer vad gäller passningsspel och spelförståelse, och det har nu gjort honom till en given kugge på DIF:s mittfält anno 2007. En som däremot inte är det är Komac, som tack vare (på grund av?) Sjölunds skada återigen matchades i en offensiv mittfältsroll; och återigen visade att det inte är i detta spel hans styrkor ligger. Slovenen strulade ofta till det med sin svaga bolltouch och gör sig nog bäst på bänken, varifrån han sen kan komma in i lägen då vi behöver säkra bakåt. Bland blårändernas mer tveksamma spelare återfanns även mittbacksparet Kuivasto/Johannesson, som bevisligen inte ens klarar av att rulla lite säkert i backlinjen. Träbensmännen i mittlåset är inte heller särskilt snabba. Detta kan tyvärr bli en rejäl Akilleshäl mot lag av högre kvalitet rent offensivt än HBK höll ikväll.

Godkända betyg ska delas ut till ytterbackarna (som följde med bra offensivt), Jones (som slet på bra i första men som mattades betänkligt i andra) samt Arneng (som såg klart mer bekväm ut idag än mot BP och som slapp hantera alltför många kompispassningar från backlinjen i stressade lägen). Även Dembo agerade på ett godkänt vis, även om han inte tvingades ingripa på allvar mer än två gånger; en lyckad boxning på hörna, och ett skott mot stolproten efter en HBK-omställning då DIF:s försvar hamnade på mellanhand.

På det hela taget kunde man dock njuta på solsidan i takt med att de sista trevande strålarna letade sig in på Röda Borgen, och när mörkret väl föll var årets första trepoängare i hamn. Nu håller vi tummarna för att varken Arneng eller Davids (som bägge byttes ut med skadekänningar) blir borta någon längre period, och att vi kan ladda om inför Helsingborg på lördag... Låt oss även hoppas att fler blåränder sluter upp till den matchen, och att vi kan få en bättre publiksiffra än de modesta 10 747 som löste biljett mot HBK.

Premiär - på mer än ett sätt

2007-04-16T14:07:00.000+02:00

Idag är det dags för årets första tävlingsmatch. Ja, kanske inte egentligen - men om vi bortser från matchen vi inte nämner. Idag väntar besök på Stadion i form av HBK, och det är inte vilken match som helst. Det allsvenska hemmapremiären är alltid speciell, och även om det inte väntas bli fullsatt så kan man räkna med en stämning utöver det vanliga. Både spelare och publik är taggade - något som inte lär påverkas negativt av debaclet i premiären på Råttis. När det ligger vår i luften och vankas hemmapremiär passar även Sektion Sol på att lansera sig själv som ny blogg; en premiär lagom till premiären alltså.

Truppen då? I nuläget är skadeproblemen få, men redan då truppen presenterades igår (söndag) dök en ovälkommen faktor upp. Sjölund missar måndagens match pga problem med en häl. "Daja" får annars anses rätt given i startelvan och hörde knappast till de spelare som man var mest besviken på efter premiären. Till dem hörde dock Komac, som såg klart vilsen ut i sin offensiva roll. Klart tveksam till om slovenens egenskaper kommer till bra användning där. Jag var redan efter BP-matchen övertygad om att det därför skulle bli en ändring på mittfältet till hemmapremiären; nu får jag alltså, helt ofrivilligt, öka på detta till två förväntade förändringar.

Hur ska då mittfältet komponeras? Det finns ju ett antal lösningar, men i mitt tycke är det två som framstår som mer attraktiva:
1.) Enrico går in centralt, Batan tar Dajas plats till vänster
2.) Jonson flyttar ned på mittfältet, Davids flyttar över till vänsterkanten, Enrico går in centralt och Dahlberg får vara kvar i startelvan tillsammans med en taggad Jones.

Om Jonson blir kvar i anfallet lyder förhandstipset även att Dahlberg bänkas till förmån för enträget arbetande Jones; i s f ställer vi upp med ett anfallspar som tillsammans producerade 12 mål den gångna säsongen. Bra eller dåligt? Det är i a f de bästa målskyttar vi har sett till förra året...

Nerverna är annars på helspänn inför premiären, och tyvärr är det mer rädslan att misslyckas än förväntningarna om succé som slagit klorna i mig. Gör vi ett bra resultat idag är premiärfiaskot som bortblåst. En gång, ingen gång, så att säga - och det är som bekant väldigt otacksamt att premiärspela mot en taggad nykomling. Bjuder Siggi & Co. däremot på ett nytt bottennapp idag är det en fingervisning om en säsong som kan gå rätt ner i rännstenen. Helt klart dags att visa ambition och kämpaglöd nu grabbar (men inte för mycket Mattias "rött kort direkt" Jonson)... Publiken kräver en seger idag. Jag hoppas att vi har ett spel som räcker för att motsvara förväntningarna.