söndag 28 oktober 2007

Q som i qanske...


Såhär dagen före dopparedagen, vad ska man säga? Hur ska man kunna samla sina tankar tillräckligt för att skriva några rader? Ja, det är inte så lätt, för det enda som finns på näthinnan är så klart morgondagens matcher; dels publikfesten på Stadion, dels den otäcka, fruktade läggmatchen på Nya Ullevi...

Vad DIF måste göra är klart. Och det är inte att göra fem, åtta eller tretton mål. Nej, det är att vinna. Att vinna, och det till varje pris. Det finns en klar fara i att fokusera för mycket på hur stor segern blir, för även om BP inte har mycket att spela för så lär de inte lägga sig på rygg helt frivilligt. Hur skulle det t ex kännas om TFF spelade 0-0 och vi inte klarade av att ta våra tre pinnar som förväntat för att vi spelade helt huvudlöst? Nej, imorgon krävs det tålamod och ett metodiskt anfallsspel som kan lösa upp försvarsknutar hos ett lag som inte var speciellt suget på att spela fotboll tidigare - och som defintivt inte är det nu när man är klara för Superettan nästa år.

För det är man. Att prata om att man har chans att komma ikapp Trelleborg är helt enkelt inte realistiskt. Avståndet är helt enkelt för stort. BP gör inte mer än på sin höjd två mål mot DIF, och det vet man om. Samtidigt är TFF ett defensivstarkt lag. Vad det handlar om för BP:s del är istället att avsluta på ett snyggt sätt. Frågan är hur pass motiverade man är inför denna uppgift - hur pass mycket man känner att man redan står med foten i nästa säsong.

För DIF:s del saknades långt på förhand ett par namn inför morgondagens drabbning. Mest nämnvärda är väl Dahlberg (som fortfarande är skadad) och Arneng (som är avstängd). Utöver detta tillkom även under lördagen en lättare vadskada på Aki Riihilathi, och även han kommer därmed att missa den sista omgången. Detta gör att min önskade startelva inte blir särskilt kontroversiell över huvud taget. Jag hade visserligen velat lämna Aki på bänken eftersom jag inte anser att man ska behöva en renodlad balansspelare då man möter lag av BP:s dignitet, men detta problem är nu ur världen och istället får man fokusera på de spelare som faktiskt finns till hand.

I min värld är BP-matchen ett utmärkt tillfälle att gå tillbaka till klassiska 4-3-3, och det finns flera anledningar till det:
1.) Vi har tre bra anfallare i truppen som alla borde spela från start.
2.) En balansspelare ska inte behövas mot BP (som inte har något större offensivt register).
3.) De spelare som är vana att spela balans är skadade (Aki) eller avstängda (Arneng).


Med detta i åtanke vill jag se följande elva, och det finns egentligen inga större tveksamheter.

---Jonson-Jones-Quirino---
----------- Enrico ------------
----- Sjölund -- Komac ----
Tauer-Toni-Mackan-Davids
----------- Dembo -----------

Med Jonson, Jones och Quirino på topp ska vi ha tillräckligt med rörelse för att ge BP:s defensiv fullt sjå, och med tre giftiga avslutare ska det inte vara någon risk att ammunitionen tryter. Sjölund var i sin tur magnifik som defensiv mittfältare borta mot Gefle. Mot BP spelar han åter på denna position och bidrar till snabbt anfallsspel genom att undvika att trampa på bollen utan istället snabbt och okomplicerat spela den framåt i banan. Utöver det kryddar vi med vinthunden Komac samt kvickfotade Enrico, som med sin teknik borde kunna fira framgångar mot de mer stabbiga BP-spelarna. Backlinjen är självskriven; "if it ain't broken, why fix it" är en bra devis. Dembo behöver varken närmare presentation eller motivering. Med denna elva ska vi i nio fall av tio tvinga BP på knä. Ingen lär heller på nytt vilja drabbas av ett fiasko likt årets allsvenska premiär. Därför tror jag att alla - såväl spelare som folk på läktaren - kommer att sälja sig dyrt i söndagens match, och att vi vinner - ja, det är det faktiskt ingen tvekan om.

Hur går det då i den där otäcka matchen på Ullevi? Den där Blåvitt bara ska ro hem guldet till Kamratgården? Ja, förmodligen går det väl vägen för dem, tyvärr, och vi får vackert nöja oss med "lilla silvret". Samtidigt ligger nästan all press på Blåvitt - ett Blåvitt som spelar utan sin talisman Alexandersson, och som de senaste omgångarna har använt upp medgångsflyt så det räcker för ett par säsonger. Har man tillräckligt med flyt för en match till, mot ett lag som i sina bästa studer kan spela 0-0 mot precis vem som helst, men som kan sakna den där extra motivationen? Ja, det återstår att se - men nog hoppas man, och visst håller man på DIF... men imorgon, ja - då bor det nog en liten trelleborgare inom de flesta på Stadions läktare.

Såhär ser Stadion ut idag. Se till att du är där imorgon klockan 15 om du vill se något helt annat...

Inga kommentarer: